En vinterdag

Image

En paus i vintern när vårvindarna drar fram över Skåne, under snön ligger växterna i startgroparna för sommaren, både Snödroppar och Julroserna står klara med knoppar för att vara först igång när vintern till slut har gett upp greppet.

Image

Även om snön skulle komma tillbaka klarar sig dessa vårens allra första blommor bra, dom har hittat sin plats i naturens gång och är väl anpassade till både kyla och brännande vårsol.

Image

Fördelen med att vara sin egen chef är att man kan slippa att arbeta ute när vädret är som sämst, men men det är precis att man håller sig inomhus även när regnet vräker ner över gården. Vi är bara några dagar från att bli klara med avverkningen kring dammarna, sen är det bara lyxarbetet att köra bort all ved och till Valborg elda upp gårdens genom tidernas största brännhög. Det har varit ett sånt härligt projekt som alla vinner på, en nya hage till våra getter, påfyllning i vedboden och ett utmärkt område för vår praktikant Ben att lära sig arbeta med motorsågen.

Image

I måndags hade vi besök av Björn från Länstyrelsen, han var ute för att hjälpa till med råd om hur vi skall gå till väga med vår restaurering av Fäladen, han hade avsatt nästan hela dagen så vi han titta på hela området och fick många bra råd och tips på hur vi skall gå till väga. Känns betydligt tryggare efter att han har varit på besök och bedömt marken är rik på särskilda värden vilket kommer att göra det lättare att få ekonomiskt bistånd för att genomföra restaureringen. Fäladen är som sinnesbilden av en Skånska betesmark full av En och Björkar men även en och annan Tall, Gran och Lönn kan man stöta på. För att gynna inte bara floran utan även djuren och då speciellt skalbaggarna kommer vi att stympa dom ekarna som finns så att dom angrips av röta och då blir det perfekta hemmet för bla Ekoxar och Långhorningar. Det är mycket som är på gång kring fäladen om dom beviljar vår ansökan kommer vi att under året även sätta upp ett vargstängsel kring hela, det kommer att kännas tryggare när man vet att kor, får och getter är så bra skyddade som möjligt.

Annonser

Snart kycklingar

Image

Inne i hönshuset njuter tuppar och hönor av lite solbadande i en blek vintersol, verkar som vi går mot en varmare vecka än den som vi har haft. Hönsen känner av denna försmak på våren och verkar extra ivriga på att få komma ut för att se om snön har försvunnit, dom får ge sig till tål några dagar till men fortsätter det som i dag kommer snart alla snön att vara borta. Inne i källaren och äggkläckere är det full aktivitet även om man får ta en lampa till hjälp för att se det.

Image

Det som för två veckor sedan var ett vanlig ägg har nu i den 37-gradiga kläckaren bara en vecka kvar på sin utveckling till en kyckling. Man kan se en mörkare skugga som är själva kycklingen och runt omkring i ägget finns blodkärlen som förser den med näring. Den har allt den behöver i form av vätska och näring och det enda den behöver är värme.

Image

Men det är inte alltid det går som planerat, något saknas eller blir fel och fostret dör. Istället för fina blodkärl är allt som återstår bara en mörk missfärgning och runt det hela en rödfärgad gloria. Inget annat att göra än att lägga dom i komposten och hoppas på att dom andra skall förvandlas till kycklingar på mindre än den veckan som återstår.

Odlingslandskap

Image

Det här med gamla kartor och fotografier har alltid fascinerat, det är väldigt lätt att tro att landskapet alltid har sett likadant ut men med hjälp av äldre materiel kan man få en mer korrekt bild av hur det har förändrats. 1865 såg gård ut såhär egentligen så finns inte ens vår gård då den bildades först 1917. Området till vänster om F i Frosta var det som senare skulle bli Bokeslundsgården, som man kan se var det öppen mark, som användes till bete eller odling.

Image

På 1910-talet delades mossen upp mellan dom olika byarna och gårdarna i området så att så många som möjligt skulle fått tillgång till torven som man använde för att elda med.

Man skapade många små mosslotter som ofta låg i anslutning till kanten så att man kunde ta sig dit med nån typ av fordon vanligen häst och vagn. Hur man använde sin mosslott skiljde sig mycket, vissa hade det som torvtäckt under lång tid och dessa områden är i dag värdefylla viltvatten där fåglar och amfibier trivs. Dom områdena som är gulmarkerade visar att det var odlad mark medan det som är streckat användes som torvtäckt och möjligen bete.

Image

Till 1970-talet har saker förändrats drastiskt, dom en gång så viktiga mosslotterna har mer eller mindre övergivits och väldigt lite aktivitet sker på dessa, i  takt med att jordbruket har utvecklats har dessa små och olönsamma områdena fått stå oanvända och skogen har brett ut sig på nästan hela mossen. Vissa områden används fortfarande som bete men skördandet av torv har upphört.

Image

Image

På dessa två fotografier från den 30 augusti 1953 av landskapsfotografen Mårten Sjöbeck, som bildtext står det ”Enligt uppgift på platsen utgör arealen 70-80 tunnland. Traditionen uppgiver, att mossen hemsökts av eld två gånger. Bilderna visa västra mossranden.”

Man ser en del träd men karaktären är ändå den av en öppen betesmark, det har hänt mycket på dom nästan 60 år sen dessa bilder togs, i ett allt mer högintensivt odlingslandskap har Lybymosse fått förbli till största del orört och lämnat till fri utvekling då träd har vuxit upp, mossen har utgjort ett viktigt utrymme för vilda djur i det annars så skogfattiga området, i dag hittar man Rådjur och Kronhjortar samt gott om vildsvin i mossen.

Vaktlar

Image

Årets första omgång med vaktelägg har gått in i kläckaren om 18 dagar har vi massor av humlestora vaktelkycklingar som tittar fram. Vaktlar växer mycket fort och på nästan en månad går dom från nykläckta till att själva börja lägga ägg. Det finns många olika arter av vaktlar den vanligaste och den som vi har är Japanska vaktlar, det finns även många typer av Japanska vaktlar så som Jumbo och Fläskvaktlar det som skiljer dessa från dom vanliga är att dom är större och lägger större ägg.

Image

Japanska vaktlar kan ha flera olika färger och lägger ägg som är väl kamouflerade, varje hönas ägg skiljer sig från andra hönors, vissa lägger mer storfläckiga medan andra lägger ägg där fläckarna är fokuserade till dom bägge ändarna på ägget. Har man inte så många hönor kan man fort lära sig vilken höna som lägger vilket ägg.Image

Vi har vaktlar för att vi gillar dom äggen som dom lägger, den perfekta storleken för att ha i sallader eller till barnen som frukostägg. Eftersom vaktlar växer så snabbt och är mycket goda är det många av dom som hamnar på tallriken. Det finns flera bra sätt att tillaga dom, eftersom det är en liten fågel går det mycket fort att tillaga dom