Trogen tjur sökes!

Image

Kornas stora favorit Lönshults Gordon är nu färdig med tjänstgöringen hemma hos oss med det Fjällnära korna och har nu dragit vidare på nya uppdrag. Det finns flera kor som efterfrågar hans bidrag till nästa års kalvar så kvar här hemma står nu korna och tråkar när transporten med han rullar ur hagen. Image

Det är inte bara korna som förlorade en tjur även småklillarna som förlorade en förebild, att ha en lugn och fin tjur i flocken som lär upp de små hur man skall bete sig som vuxentjur underlättar mycket i det kommande arbetet med dem. Alla det ungdjur som vi funderar på att spara och använda som avelsdjur genomgår under sina första år en period av träning för att fastställa att det verkligen är lämpliga. Det viktigaste momentet är att vi under ca 3 månader har dem uppbundna  då får dem lära sig att umgås med människor, lära sig att ledas runt bli rycktade och att lita på sin djurskötare. Detta förtroende som man bygger upp är guld värt framöver det blir lättare att hantera  och flytta djuren samma när man skall få tag på dem. Istället för att behöva driva in dom i en fångsfålla så kan man bara lägga på dem grimman eller hornrepet ute i hagen.

Image

Tre glada bönder i kohagen Tomas i mitten och hans fru körde ner från västkuststiftelsen för att låna hem Gordon till sina 10 fjällnära kor och till vänster har vi Jonas som är den lycklige ägaren till Gordon, känns fantastiskt roligt att det finns så många engagerade bönder som lägger mycket tid och pengar på att bevara dessa djur för eftervärlden.

Annonser

Skjut inte upp till morgondagen, det du kan göra idag

ImageNått ligger i luften hos getterna och inte bara bockdoften nu under brunstsäsongen. Besökte idag getterna med styrelsekollegan Ingemar som kom på snabbvisit från Värmland för att hämta hem lite nya avelsdjur. Getterna kommer fram som vanligt nyfiket springande så fort dem hör oss. Med lite grenar i handen klättrar dem snart på en för att komma till det bästa bladen. Vanan trogen börjar man räkna antalet djur och märker efter att par försök att det är en som fattas, ganska snart är det tydligt att det är en av våra äldre getter Lilja som fattas. Hon har haft en del problem med sitt juver sen i våras och den senaste veckan har det börjat svullna igen. Direkt början man tänka det värsta att hon ligger sjuk eller död i hagen men denna gången var det något helt annat som hänt.

ImageEfter lite letande hittade jag något helt oväntat, Lilja står där plötsligt mitt inne i skogen med en pinfärsk killing. Det är väll inget ovanlig att getter får killingar men för Lilja är detta andra förlossningen inom ett år, en omgång med tvillingar i vintras och nu en ensam liten kille. För att ta sig dräktig så snabbt efter den förra nedkomsten måste hon ha varit i mycket bra kondition. Ett bra betyg på ensilaget vi hade i vintras för det är det enda de får, varken pellets eller spannmål som annars är vanligt.ImageMen hennes problem med juvret hade förvärats nu när hon började fylla på till den nya killingen. Spenarna var stenhårda och alldeles fulla med råmjölk. Det är nästan omöjligt för en killing att suga på en sån spene när det normala är en spene som är stor som toppen på ett lillfinger. Lilja och killing fick flytta från flocken in i stallet för att vi lättare skulle kunna hjälpa henne.ImageSvärmors flinka fingrar mjölkar ut ca 2 liter ur ena spenen, en del fick killingen i sig med hjälp av en nappflaska resten hamnar i frysen. Alltid bra att ha några omgångar med frusen råmjölk då råmjölken är det viktigaste målet killingens liv. Den feta och näringsrika mjölk är laddad med alla de antikroppar och nyttigheter som små killingar behöver.ImageSå här ser det ute efter mjölkningen inte direkt nåt idealjuver men betydligt bättre både för geten och killingen. Om juvret hänger ner och är så stort som det var på bilden innan är det mycket lätt att det blir skadad och man får nya problem med infektioner. Med lite mer mjölkning kan vi ha tur och juvret återfår en mer normal form och killingen kan börja dia själv i stället för att få flaskan