The house with the red door

Image

Jag skall erkänna en sak jag är ordblind. Ordblindhet alla är vi olika och för mig handlar det mest om att jag stavar som en kratta, förhoppningsvis lider ni läsare inte så mycket av detta då min dator är ganska hjälpsam med stavningskontroll. Men som tur är lider jag inte av problem med att läsa det skrivna ordet eller en lust till det samma. Jag älskar böcker allt från nördiga faktalitteratur från 1850 om gettens ställning i det skånska bondesamhället till nutid romaner. Tyvärr så är det nästan bara när jag reser som jag har tid att sitta ner och verkligen läsa till vardags så får det bli ljudböcker och det är i en av dessa som meningen The house with the red door återkommer, det är en serie böcker som tar ca 200 timmar att ta sig igenom  men nu när man har lyssnat och lyssnat om inte en utan två gånger upptäcker man hela tiden nya detaljer och det är för mig det som är märket av en bra bok och en bra författare, hur mycket av dessa detaljer som är planterade och hur mycket som är författarens lust till skrivandet och berättande som sätter sina spår i texten är oviktigt för de finns där och gör att man fastnar rejält och inte kan låta bli att tänka på hur den än oavslutade serien skall fortsätta i nästa bok. Image

Varför skriver jag nu detta? lyssna inte på andra människor för allt som oftast är det faktiskt du som har rätt! beakta dina impulser och bara kör. Kycklingarna är ovan är ett bevis för det sommaren 2004 kom det ett paket med otroligt efterforskade ägg från en bevarare som trotsat strömmen och fotsatte hålla sina djur även efter att det hade blivit utdömda som korsningar fortsatt att hålla sin flock med Torparhöns. En otrolig tur var det för det är det enda som jag har hittat efter nu nästan 10 års efterforskning. Sen den där sommaren för 10 år sen har vi varit med och spridit kunskap och djur för att försäkra oss om en fortsättning för denna ras. I dagsläget finns det ett flertal besättningar av denna benbefjädrade höna från Huseby i Småland som nog är en av det allra snällaste raserna som jag känner till den perfekta svenska rasen för dig som har ett litet hönshus och vill ha en prydnad i trädgården.

Image

Eller denna gamla fälad hemma hos barnens gammelmormor, korparna kraxar om onödigt arbeta att restaurera, släpp korna på åkern i stället och låt det bli skog, bara en massa jobb för ett magert bete som till på råga inte ens är så stort. Här får man hoppas att det flesta med mig inser värdet i att restaurera en av våra artrikaste miljöer med slåtterängar och beteshagar. Men vist hade korparna rätt till en del mycket jobb är det och mer återstår innan restaureringen är klar och man bara har vanligt underhåll för klar det blir man aldrig. Men det är så mycket man får när man ger sig in i ett projekt som detta att förvalta den jord som förfäder har slitet med att skapa för att mina barn skall ha en säkrare framtid med ett rikt odlingslandskap. Image

En del av er har säkert hört om det nya EU förslaget till frölagstiftning som kraftigt skulle inskränka möjligheten att bevara och sprida den mångfald av växter och sorter som finns, avsikterna med det hela kan ha varit det bästa men när man gör för dåliga konsekvensanalyser på följderna blir det slutliga förslaget en omöjlighet även om det skulle bli lag. Odlingens och djurens Occupy Wall Street eller Pussy Riot får klara sig utan tidningsrubriker man får kämpa på i sin vardag för det som är rätt, viljans kraft är enorm och är man bara tillräckligt många och målmedvetna är allt möjligt.

Så oavsett vilka hinder som finns på vägen så är det bara att fortsatta att följa sitt eget sunda förnuft för det flesta hinner som finns är det inte vi själva som sätter där utan omgivningen, datorn och mp3 blev lösningen på min ordblindhet och det finns alltid lösningar på varje problem.

Är gräset verkligen grönare på andra sidan?

Image

Är man ko är svaret alltid ja på den frågan, det är det vi har lärt våra betesdjur genom århundradena. Du har det bra i den hagen där du är men så fort jag ger dig chansen att bytta finns det något ännu bättre som väntar. På samma sätt som vi har präglat våra djur att villigt gå till nya betesmarker så fort vi har gett dem möjligheten så har vi även agerat själva.

Så länge som det har funnits jordbruk har det funnits en utvecklande kraft att förbättra förädla förändra våra grödor och djur, i mångas ögon sätter man likhetstecken mellan dessa tre ord. Men det finns viktiga skillnader att iaktta. Om du har en flock med kor till exempel och du får mjölk kött och hudar till din egna familj och till att sälja, du får oxar som hjälper dig på åkern så du slipper gräva för hand eller köpa en häst, frid och fröjd. Men så en dag inser du att du får så himla mycket mer betalt för din ost och mjölk än för köttet och du börjar spara kalvar efter dina bästa mjölkkor även om de inte är så köttiga. Här sker förändringen sakta men säkert av din flock eller om man skall se det lite större en hel ras, den är inte bättre än vad den var innan bara anpassad till det rådande marknadsförhållandet. Inte bättre bara bättre anpassad.

Image

Kor är bland det svåraste vi har i våra stall att förändra på detta sett med att anpassa vårt befintliga djurmaterial till efterfrågan. Kor tar lång tid på sig att bli vuxna och får bara en avkomma per år. Om man jämför med får som får dubbelt så många avkommor per år om inte flera och kan börja redan när dom själva är ett år medan korna behöver bli två innan de är färdiga. Även detta med antal avkommor är viktigt för du får dubbelt så många att välja på när det gäller fåren, så det blir lättare att välja ut det han och handjuren med bäst egenskaper och man kommer snabbare fram i utvecklingen. Image

Men så finns genvägen till framgång eller så har i alla fall många tänkt, i stället för att fortsätta denna anpassning av våra Svenska raser har man tagit chansningen och tagit in helt nya raser som är danade under helt andra förhållanden än våra. Många av dessa satsningar  har haft det bästa avsikterna och fått staten som aktör för att gynna den inhemska produktionen och bistå ekonomiskt för att sporra import. Många är det raser som har testats i Sverige och många är och allvarliga är följderna. Men svenska är som han är mest han vill vara modern och ha moderna djur i sina stallar kosta vad det kosta vill, självförtroendet på det som man genom generationer har avlat fram är som bortblåst. När Hollänska kor tyska får och höns från nästan hela världen kommer till oss. Kritiska röster för dessa satsningar på importerade kor fanns det och med argument som att hade man satsat lika mycket resurser på att utveckla den svenska kon som man hade på att importera hade vi haft minst lika bra djurmaterial som producerar lika bra som det importerade gör i sin uppkomstmiljö.

. Image

Djur har alltid kommit till oss från andra länder men det har varit i en mycket blygsam omfattning om man jämför med vad som hände under den senare delen av 1800-talet. Då som innan hade varit som ett regn på sjön blev nu i ställer en torrläggning innan man fyllde på nytt vatten från en mängd olika håll. Dessa importerade djuren har satt sina spår i många av våra svenska raser fram till att ett organiserat bevarande tig sin form och man började värna om det som fanns kvar av svenska raser. Det finns en uppsjö av benämningar som används på olika djur allt från allmogeras, lantras kulturras produktionsras ja förvirringen kan bli total, sen att olika personer och organisationer har avvikande synsätt och syfte med sin verksamhet hjälper inte till att göra det hela enklare.

Image

Som engagerad i bevarandet blir man inte allt för sällan frustrerad och förundrad över att våra svenska raser inte är mer populära, var finns stoltheten över det svenska djuren? djur och raser som tillsammans med oss  har format vår utveckling och inte minst vårt svenska kök. Vi har fantastiskt fina raser som producerar unika råvaror som borde få finnas även i framtiden och för att det skall vara möjligt måste det finnas djur och lantbrukare som håller dem. Så skall vi sluta kasta ut barnet med badvattnet och värna på bred front om våra unika raser både det som är riktigt gamla och nykomlingarna som har visat att det platsar här? Framtiden ser mörk ut om vi inte gör det, vi går från rasernas tidevarv till hybridernas där lantbrukaren blir uppfödare och avelsarbetet ägs av storföretag. Redan i dag är våra kycklingar och värphöns nästan uteslutande korsningar, det mesta av allt det griskött vi äter är från hybrider, det nötkött vi äter kommer till allt större del från korsningsdjur och om utveckling är den samma hos oss som i andra länder snart även mjölken. Det blir inte längre bonden själv som äger sina avelsframsteg utan det är storföretagens hemligheter hur man blandar till den bästa värphönan.

Honung med det där lilla extra

Image

Även om det inte har varit mycket av en vinter i stora delar av landet så kommer här ett litet tips från oss hur man kan arbeta lite förebyggande. I stället för att köpen en massa må-bra-saker att stoppa i sig när man är eller känner av en förkylning kan man göra så här i stället. tag en enliters konserveringsburk väl rengjord, skala en lagom stor bit ekologisk ingefära och dela på längden och skiva. Sen behöver du en apelsin och en citron, bägge måste vara ekologiska för dessa skall med klyftas och skivas fruktkött och skall, Citrusfrukter kan ha höga halter av bekämpningsmedelsrester på skalet så det är ett krav att de är ekologiska.

Image

Lägg den hakade ingefäran och citrusfrukterna i burken och krydda med hel kanel och anis, sen är det bara att ta en burk av sin favorithonung och vända upp och ner över och låta den rinna ner över innehållet. Trotts att honung är flytande är den väldigt torr och den kommer att dra ut fuktighet tillsammans med en massa nyttigheter från ingefäran och alt det andra som man har lagt i. När honungen har runnit ner stänger du till burken och ställer den svalt under någon dag innan du kan börja använda av denna dunderhonungen så fort du börjar känna dig lite krasslig. Honungen i sig är bakteriedödande och lindrande och tillsammans med det andra ingredienserna blir det en burk fylld av stärkande nyttigheter.

Gullringen

Image

Årets första bak blev en riktig klassiker från min barndom om än i lite ny tappning. Så länge jag kan minnas har min mamma Anna-Greta bakat det vi kallar för kransar och som många andra munkar. Att baka är kranarna ganska enkla i alla fall om man har varit med om det några gånger som jag och mina syskon kan intyga. Det ursprungliga receptet fick min mor av sin granne Dagny då de bägge både i byn Eskelhem på Gotland nån gång i början på 50-tale. Man tager 4 normalstora ägg helst frigående ute så man får en fin gula, vispar dom med 4 dl vit socker så poröst som det går. sen tillsätter man 2,5 dl standardmjölk eller fetare och 10 dl vetemjöl och som min mor säger ”4 duktiga teskedar bakpulver, inte rågade men lite mer än strukna”, allt rörs till en slät smet. Har man lite större ägg kan man minska på mjölken eller öka på mjölet lite hur den skall va lär man sig efter hand. Den klassiska smaksättningen är muskot eller citron men i dag kör vi med saffran. Tag ett paket (0,5 g) och häll i morteln med 1 tesked socker och kör runt en stund innan du tillsätter en skvätt starkare vara som i vårat fall var cider brandy, tillsätt det hela till smeten innan mjölet går i.

Image

När smeten är klar har du redan din Gullringen kransapparat framme och 1 kg ister på smältning i stekpannan. Smeten häller eller skedar du i apparaten och genom att trycka på den fjäderbelastade bruna knoppen högst upp öppnar sig apparaten i botten och en cirkelrund smetkrans kommer fram. Har man inte redan en kransapparat hemma i skåpet brukar de går att hitta på loppisar eller likande, men glöm inte att pruta! min mor köpte sin för 8,75 kr och jag har svårt att tro att dom har ökat i värde så mycket.

Image

Mycket försiktigt så att det inte stänker trycker man nu fram kransarna över det varma istret så kransarna landar utan att stänka eller att man doppar apparaten. När man har fyllt en omgång i pannan ställer man i från sig Gullringen och med hjälp av en gaffel börjar man vända på kransarna så de får en jämn och fin färg. Vad som är lagom får man testa sig fram till själv med sin egen spis. Efter några minuter när kransarna är klara lägger man upp dem på papper så kransarna får rinna av lite innan man sockrar.

Image

Inte alla blir runda och fina så dom kan man få frossa på direkt när dom har svalnat lite så kan man bjuda på de som är perfekta, viktigt att inte ha för varmt i pannan och ha ett lock redo om det skulle börja brinna använd inte vatten för att släcka elden utan kväv den. det underlättar mycket om man är två personer som bakar, en som sköter apparaten och själva vändningen och en som tar dom från avrinningen sockrar och lägger kransarna på en plåt för att svalna.

Image

När det hela är klart är det bara att sätta sig ner med en kopp av sin favorit dryck och njuta, kransarna håller sig bra i några dagar. men är lika goda efter en tur i frysen.

Inte riktigt vardag men nästan

Image

Det senaste dagarna har det känts som att man har återvänt lite till sin vardags rytm efter några veckor med jul och nyårsfirande. Nu är man tillbaka med fullkraft och vad är då bättre att sätta tänderna i en ett gammalt projekt som har legat i pipeline länge nu och mognat.Nu när vi har blivit klara med renoveringen av praktikantlägenheten behöver vi något nytt och spännande byggprojekt men innan vi kan börja slita fram skrivdragare och reglar måste det tömmas. Det vi pratar om är en renovering av vår vind här i boningshuset, som alla gamla släktgårdar är den full av minnen och saker. En del får flytta med men mycket får åka på återvinning, skänkas och i vissa få flytta ner igen för en ny chans. Som min svärmor berättade om en ganska oansenlig trälåda som hade varit min frus farfars när han tjänstgjorde under andra världskriget i Stillahavet. Det känns otroligt befriande att bara gå igenom allt för att få vinden tom och redo för uppmätning och planering av bad och sovrum. Dom bästa idéerna får man inte bara sådär utan det måste ligga och mogna lite först.

Image

Men samtidigt som vi gör en insats med detta ligger vår praktikant sjuk så alla det vanliga sysslorna faller på våran lott den med. Här hemma bor det nästan 50 nöt 33 får och nästan 20 getter förutom alla fjäderfä kaniner och grisar så detta med fodring och skötsel tar sin tid. De som kommer till oss på praktik får lära sig detta med djur, hur man fodrar och tankar där kring när det gäller lant och kulturraser, hur man arbetar med djur på ett säkert och roligt sätt och förhoppningen är att när praktikanterna är klara här har dom utvecklat det som kallas djuröga. Förmågan att kunna läsa och tolka det olika djuren, när är de hungriga nyfikna eller bara busiga. Vad är lagom när det kommer till mat och strö hos dem. Plus en massa praktiskt som hur man tämjer kvigor, värkar klövar och kläcker fram kycklingar. Så när vår praktikant nu är sjuk märks det rejält.Image

Vinter är vår mest aktiva tid med djuren då alla är hemma från sina olika beten och det dyker upp en massa ungar mest hela tiden, i nästan alla våra stall rör sig det blivande mödrarna tungt i väntan på nedkomsten, vi har en ganska utsprid lammning och killning och för korna kommer kalvarna under hela året. Vinter är även en bra tid att förnya gamla vänskapsband mellan skötare och djur. I alla grupper finns det riktigt tama individer som gärna kommer fram och hälsar, betydelsen och vikten av dessa djur kan inte underskattas för de visar resten av flocken att det inte är något farligt och att det möjligen kan bli något gott att smaka på i form av en liten lockgiva. Eller som i detta fall vår fd julgran som har fått ett nytt liv som hos getterna där de kan äta klia sig och stänga mot under nån vekast tid nu. När de inte har träd och buskar att leka med passar en gammal julgran perfekt.Image

Det är inte bara det fyrfota djuren som man kan få ganska tama, även om inte hönsen kommer springande för att klappas kan man vänja dem vid ens närvara genom att alltid innebära något trevligt och för höns är det att man har med sig lite god mat. Även hur man beter sig inne i buren med hönorna. Lugnt och fint inte en massa hastiga rörelser eller att man försöker få tag i dem. Mat och vatten nära dörren så man enkelt kan fylla på utan att inkräkta allt för mycket på deras utrymme.

Svensk Pälskanin till nyårsdagen

Image

För att göra lite plats till kommande kullar påbörjade vi i dag utslaktningen av övertaliga kaniner. De ni ser på bilden är när vi är klara med bedövning och avlivningen och vi skall börja flå och tömma djuret. När man slaktar skall djuret vara bedövad inför själva avlivningen detta görs enklast med ett hårt slag mot huvudet. Där efter avblodas djuret med ett snitt i halsen, hjärtat slutar slå kort där efter men hela avblodningen kan ta några minuter. Den yttre delen på bak och framben skärs av samma som huvud, och ett X snitt läggs från benen in mot kroppen och sen längs med mitten på buken. Kniv behövs bara när man lägger snittet sen kan man lätt med hjälp av fingrarna lossa skinnet från kroppen. Skall man ta tillvara skinnet får man även skära bort svansen innan man lägger på ett lager salt på insidan så skinnet blir konserverat innan garvning.

Image

Nu när vi har en ny rök på gården ville vi testa att snabb rimma kaninen innan den hängs in, i vanliga fall rimmas kött från 2 dagar till 2 veckor men vi gör en snabbare variant där vi bara gnuggar hela kaninen med socker och salt som den sen får ligga med i ca en timme innan den hängs i i rökhuset. Under kaninen har vi en plåt som samlar upp ev köttsafter så man slipper få det på golvet i rökhuset.

Image

När röken väll är i gång hängs den snabb rimmade kaninen in fäst med ett bomullssnöre i bäckenet, sen är det bara att vänta på att den skall bli klar och det är där vi är just nu så jag har ingen bild att erbjuda på den färdigrökta kaninen men i stället tar vi en från sommarens grillningarImage