Lammskiljning

IMG_0617

Arbetet med gårdens djur följer samma rytm år efter år precis som ute i naturen, det ena följer som en logisk fortsättning på det andra ofta överlappande.
Sommarens arbete med att samla vinterfoder hänger ihop med vinterns stängselarbete och förberedelser för den kommande odlingssäsongen. Så när vi på våren får lamm kommer nu under sommaren lammskiljningen. Lammen lämnar sina mödrar och naturreservatet Stilleryd i Blekinge för att åter inta det skånska naturbetesmarkerna där de nu kommer att växa sig stora på örter och gräs på vårat nya bete hos grannarna vid @lantis gårdsbutik.

IMG_0634

Det var inte många månader sen tackorna med sina lamm flyttade upp till Stilleryd och det kan kännas lite onödigt att de redan skall åka hemåt. Deras gemensamma insats tillsammans med Granemålakorna har varit helt avgörande för att hinna ta hand om all tillväxt som hotar att förskoga detta reservat. Under våren och försommaren växer det som mest och det är också då som det är som viktigast att ha djuren på plats så att vi har ett betestryck som är anpassat efter tillväxten. Efter midsommar börjar tillväxten på betet slå av på takten och nu räcker det med det vuxna djuren samtidigt som lammens behov ökar. Då passar det ypperligt att lammen får komma till @lantis där vi har gott om bete.

IMG_0645

Dock fick en del lamm bli kvar på betet, en del av tackorna tog sig dräktiga sent och hann inte lamma innan betessläppet och dessa lamm fick nu i stället sina fina öronmärken. Många djurägare upplever att dessa öronmärken är ett stort problem men det är inget vi känner igen. Har man som vi mer än 30 tackor blir det nästan det dubbla antalet lamm och det är omöjligt att veta vem som är lamm till vem och då riskerar man att tappa härstamningen och då kvalitén i bevarandet. Varje djur har två nummerserier det ena SE 070341, vilket alla kor får och grisar hemma hos oss får, detta nummer är knutet till våran gård och gör att det går att spåra djuren om vi skulle få ett utbrott av en smittsam djursjukdom. Den andra serien är löpande och för oss betyder det att årets första lamm fick nummer 105 eftersom vi slutade på 104 2013. Vi har valt en löpande serie men det går även att utvekla det mera. Några populära exempel är att man startar serien med årsnummret tex 14001, 14002… nackdelen är att man då måste beställa exakt med öronmärken har man för många blir dessa oanvändbara när året är slut. Man kan även ha två olika serier en som börjar på 00001 00002 och en som är 10001 10002 den ena serien använder man för hondjur den andra för hannar då vet man direkt vilket kön djuret har bara genom att titta i örat.

IMG_0644

Öronmärkena sätter man på plats i örat med en tång, samma nummer på bak och framsida och sen ett märke i varje öra om djuret skulle förlora det ena. Innan man sätter det på plats måste delarna som går genom örat vara helt rena för att undvika infektioner och det är viktigt att dubbelkolla så man inte har fått nummer från två olika serier så man måste märka om djuret.

IMG_0657

Nu när vi har haft några mycket varma dagar på över 30 grader är det jobbigt för både människor och djur, för att minska påfrestningen vid separeringen och transporten skiljer vi lammen från tackorna på kvällen när det är svalare och börjar köra i skymningen så att det inte blir onödigt varmt för lammen i transporten.

Man ska ha husvagn

Image

Nu har vi kommit till ytterligare ett steg i vårt hönsår, efter att i flera månader ha kläckt kycklingar och sett dem växa sig stora har nu dagen kommit för att ge några lyckliga få chansen att på ett väldigt konkret sätt bidra till rasens fortlevnad genom att bli kommande års avelsdjur.  Det är sammanlagt 96 djur har valts ut för avel men det är inte färdigt ännu ytterligare platser är lediga och för bla våra Fifty five flowery finns det goda chanser att bli vald till avelsdjur i alla fall om man är höna, totalt kvar att rekrytera för hönsen är ca 60 djur, hos pärlhönsen ankorna och kalkonerna är det ytterligare några djur som skall sparas

Image

 

För dessa våra blivande avelsdjur är bara det bästa gott nog, det flesta av dem har redan vant sig vid utelivet i våra betesburar men nu när de är tillräckligt stora för att bli utvalda till avelsdjur flyter de in i fruktgården där dom lever ett riktigt friluftsliv bland fruktträd och på nätterna har de tryggheten i sitt mobila hönshus. Där inne har dem mat sittpinnar och när det finns behov värpreden. Än så länge går våra blivande avelsdjur från det olika raserna blandade men till hösten när det börjar bli kalt och mörkt flyttar de in rasvis i hönshuset inför kommande avelssäsong

Samtidigt på Bokeslundsgården

Image

Vissa dagar känns det som att alla bitar faller på plats och allt det man föresätter sig blir verklighet. Den tidiga våren gör att man kan omsätta all den där odlarlusten i handling ute i trädgården, så medan vi jordförbättrar odlingarna med fåren ströbädd från förra vintern hjälper några av våra minsta vänner med pollineringen av våra blommande fruktträd. I vårat stora växthus finns det en liten fruktgård med aprikoser, persikor och nektariner. Trots att vi inte har någon värme där inne blommar träden redan med sina skyar av rosa och vita blommor, bina blir väl belönade för sina tjänster i form av nektar som behövs ute i kuporna nu när antalet bin ökar för att hinna med att samla nektar och pollinera inför den kommande våren och sommaren.

Image

Våren är en tid för att testa nya saker och med hjälp från Cecilia på http://www.nyrupsosteria.se har vi nu testat att samla björksav  med dessa tappar som leder saven direkt ner i dunken mycket hygieniskt och säkert. Det var många år sen vi provade det senast och då med betydligt enklare metoder. Vi hoppas att detta lilla försök skall slå väl ut för det är många idéer man får när man börjar lära sig mera om denna fantastiska produkt.

Image

Nu när trädgården är gödslad och plöjd skall det första lådorna med potatis få komma ut i växthuset, det kommer att bli ganska många innan det är klart, Ett hundratal olika sorter brukar vi sätta varje år, några riktiga klassiker som Jämtlands vit och Dalslands blå men även lite nyheter som Apache en vackert röd potatis med fina gula ögan som vi fick en stor låda sättor av från våra goda grannar i Högseröd.

Image

Ser inte så mycket ut för världen nu men detta är en av våra nya betesburar som vi skall ha till våra kycklingar. Teori är en sak men man måste prova sina tankar och funderingar ute i verkligheten, därför håller vi nu på och bygger en serie på fem burar. Alla är lite olika och tanken är att se vilken som djuren trivs bäst i och som är enklast för oss att flytta runt så kycklingarna får nytt färskt gräs varje dag när de är ute. Liknande burar förekommer i andra länder tyvärr kan man inte kopiera dessa rakt av utan de måste förbättras för att följa svensk lagstiftning och det regler som Krav har satt upp. En vanlig kyckling som man köper ute i affären har bara levt i ca 30 dagar, våra kycklingar lever i 140 dagar, det ställer helt andra krav på sin miljö och det är det som vi försöker tillgodose med dessa flyttbara betesburar.

 

The time has come

Image

Alla vill väll ha trevliga grannar? men mina grannar är strået vassare. Denna underbara syn fick jag har om dagen när man sneglar in på grannfältet. De slår det flesta om inte alla vädertjänster som finns, om man vill veta om man är tidig eller sen med sina vårbestyr räcker det att kolla sig över axeln och se vad de håller på med. Onekligen känns det ganska bra när man har fått i våg det sista beställningarna inför vårbruket på åker och trädgård. Som vanligt är det allt för många sorter som skall odlas även detta år, efter ett år utan skall vi åter så både Midsommarråg och Ölänskt Lantvete, förutom allt korna och havre som vi odlar till djuren. Både råg och vete hör hemma i köket, när förrådet av malsäd minskar snabbt och man i stället står där med goda limpor kommer viljan och lusten att odla uppföröka och bevara. Men inte allt utsäde odlar vi själva även om vi försöker då är det tur att det finns företag som Runåbergs fröer ( http://www.runabergsfroer.se/ ) enligt mitt tycke Sveriges förnämsta fröfirma som visar på odlarglädje och ett helhetstänkande med största delen ekologiskt frö från sorter som provodlats under lång tid i vissa fall generationer. Alla som inte har beställt från dem borde göra det och stödja en Äkta fröfirma.

Image

Inte bara i trädgården finns det mycket att göra, efter flitigt skogande är delar av våran fälad ett steg närmare sin forna glans med ett öppet och ljust landskap fullt av spännande växter och dagen till ära en hackspett som trummade ivrigt efter mat. Fäller man mycket så får man mycket ris och grenar och nån stans skall det ta vägen och varför inte ge växter som svedjenävan en chans att kolonisera området, de är helt beroende av upphettning för att fröna skall gro. Det finns så mycket man kan använda i hagen, från det Enar som finns i området får vi stängselstolpar, bara kvista och spetsa till innan användning. Så medan jag drar granar till elden står vår praktikant med lövhacken i högsta hugg.

Image

Våra killingar som börjar bli några veckor nu är svåra att ha nån riktig kolla på var det är, det ända man kan säga med säkerhet är att de inte är inne hos sina mammor, att lämna stalldörren öppen är att be om bekymmer när en flock av övermodiga killingar kastar sig ut för att sekunderna efter skrika vilt efter tryggheten i stallet. I går hittade jag en av killingarna på höskullen, vår ganska branta trappa var allt för frestande och sen var det svårt att komma ner igen på egen hand så då passade det bra att bli buren, bara några veckor kvar nu innan det kan flytta ut igen om våren fortsätter som nu, inte bara killingarna rymmer ut…

Image

..en av våra kalkonhönor envisas med att själv hitta sina reden, tyvärr går det inte så bra nu när träd och buskar saknar löv och kråkfåglar allt för lätt hittar hennes ägg. Efter en del år utan kalkoner känns det himla roligt att ha en flock här hemma igen som går och myser på gårdsplanen. Med sitt nyfikna sätt och udda egenheter fastnar man lätt sittandes bara tittande på dem, hönor som utforskar och två tuppar som tävlar och uppmärksamhet.

The house with the red door

Image

Jag skall erkänna en sak jag är ordblind. Ordblindhet alla är vi olika och för mig handlar det mest om att jag stavar som en kratta, förhoppningsvis lider ni läsare inte så mycket av detta då min dator är ganska hjälpsam med stavningskontroll. Men som tur är lider jag inte av problem med att läsa det skrivna ordet eller en lust till det samma. Jag älskar böcker allt från nördiga faktalitteratur från 1850 om gettens ställning i det skånska bondesamhället till nutid romaner. Tyvärr så är det nästan bara när jag reser som jag har tid att sitta ner och verkligen läsa till vardags så får det bli ljudböcker och det är i en av dessa som meningen The house with the red door återkommer, det är en serie böcker som tar ca 200 timmar att ta sig igenom  men nu när man har lyssnat och lyssnat om inte en utan två gånger upptäcker man hela tiden nya detaljer och det är för mig det som är märket av en bra bok och en bra författare, hur mycket av dessa detaljer som är planterade och hur mycket som är författarens lust till skrivandet och berättande som sätter sina spår i texten är oviktigt för de finns där och gör att man fastnar rejält och inte kan låta bli att tänka på hur den än oavslutade serien skall fortsätta i nästa bok. Image

Varför skriver jag nu detta? lyssna inte på andra människor för allt som oftast är det faktiskt du som har rätt! beakta dina impulser och bara kör. Kycklingarna är ovan är ett bevis för det sommaren 2004 kom det ett paket med otroligt efterforskade ägg från en bevarare som trotsat strömmen och fotsatte hålla sina djur även efter att det hade blivit utdömda som korsningar fortsatt att hålla sin flock med Torparhöns. En otrolig tur var det för det är det enda som jag har hittat efter nu nästan 10 års efterforskning. Sen den där sommaren för 10 år sen har vi varit med och spridit kunskap och djur för att försäkra oss om en fortsättning för denna ras. I dagsläget finns det ett flertal besättningar av denna benbefjädrade höna från Huseby i Småland som nog är en av det allra snällaste raserna som jag känner till den perfekta svenska rasen för dig som har ett litet hönshus och vill ha en prydnad i trädgården.

Image

Eller denna gamla fälad hemma hos barnens gammelmormor, korparna kraxar om onödigt arbeta att restaurera, släpp korna på åkern i stället och låt det bli skog, bara en massa jobb för ett magert bete som till på råga inte ens är så stort. Här får man hoppas att det flesta med mig inser värdet i att restaurera en av våra artrikaste miljöer med slåtterängar och beteshagar. Men vist hade korparna rätt till en del mycket jobb är det och mer återstår innan restaureringen är klar och man bara har vanligt underhåll för klar det blir man aldrig. Men det är så mycket man får när man ger sig in i ett projekt som detta att förvalta den jord som förfäder har slitet med att skapa för att mina barn skall ha en säkrare framtid med ett rikt odlingslandskap. Image

En del av er har säkert hört om det nya EU förslaget till frölagstiftning som kraftigt skulle inskränka möjligheten att bevara och sprida den mångfald av växter och sorter som finns, avsikterna med det hela kan ha varit det bästa men när man gör för dåliga konsekvensanalyser på följderna blir det slutliga förslaget en omöjlighet även om det skulle bli lag. Odlingens och djurens Occupy Wall Street eller Pussy Riot får klara sig utan tidningsrubriker man får kämpa på i sin vardag för det som är rätt, viljans kraft är enorm och är man bara tillräckligt många och målmedvetna är allt möjligt.

Så oavsett vilka hinder som finns på vägen så är det bara att fortsatta att följa sitt eget sunda förnuft för det flesta hinner som finns är det inte vi själva som sätter där utan omgivningen, datorn och mp3 blev lösningen på min ordblindhet och det finns alltid lösningar på varje problem.

Det lilla hemmets ko

Image

Det första djuren av ett djurslag som anländer till gården får på ett viss bli den mall som man bedömer alla efterkomman djur mot, där av är det extra viktigt för den som säljer livdjur att bara sälja djur som man själv kan tänka sig att avla på. Djur som har dåligt lynne, är dåliga mödrar eller bockar som är allt för tuffa mot folk och andra djur skall inte säljas utan förpassas till frysen. Att sälja olämpliga avelsdjur missgynnar dig själv, intresset för rasen och kan möjligen helt göra att en ny besättning helt uteblir för att man tröttnar.

Image

När vi först skaffade getter fanns det en massa förutfattade meningar här hemma, gick det att äta getkött? luktar inte getter mycket? att hålla getter inne verkar helt omöjligt? trots detta hade vi bestämt oss för Göingegeter  vår enda getras från södra Sverige, vit grå svart brun get med horn som är något av det allra roligaste djuren som jag har eller har haft. Gånarps Emma är en av det ursprungliga 5 getterna som flyttade hem till oss. Emma har på något sätt frusits fast i tiden och jag kommer alltid att se henne som den där tama unggeten som flyttade hem till oss en höstdag, nu är hon 11 år och kan stoltsera med att vara matriarkat i flocken med otaliga ättlingar hemma hos oss och i andra besättningar.  Egentligen är det väll inte så mycket som har förändrats hon är lite lugnare nu för tiden har lite lägre horn och njuter av sin topp position i flocken.

Image

Svar på våra frågor fick vi ganska snart, ja det går utmärkt att äta get och det är konstigt att inte fler har upptäckt denna dolda skatt av svenska mattradition. Ja getter luktar precis som att en ko luktar ko och en hund luktar hund, men bockar stinker i alla fall under brunsten och då kan man i bland behöva tänka sig för som man inte står i fel vindriktning från bockarna. Att hålla dom på plats är ungefär lika lätt svårt som med alla andra djur. Vet man hur en get funkat så är det lätt att sätta upp ett staket som fungerar men det som är mer sant för getter än våra andra djur är att ett gott bete är bästa stängslet.

Image

Men om nu getter är ett sånt fantastiskt djur varför finns det inte fler getter? varför hittar man inte ett paket bockfile nere på ICA? Ser man på getens utveckling har i landet så har den fram tills väldigt nyligen varit ett otroligt viktigt och högt skattat djur som gav en värdefull inkomst det det bönder som var driftiga (precis som det är i dag). Inget kastades utan allt togs till vara så har det alltid varit slaktade man ett djur gjorde man så mycket man bara kunde av det. Blodet samlades till blodmat, skinnet såldes, hornen användes till redskap eller instrument, fettet användes för ljustillverkning och inte minst allt kött inälvor och ben. Kontanter var det ont om i bondstugarna och att då ha ett djur som geten som både ger mjölk ost medan det lever och en massa produkter som man kan sälja efter slakt måste ha varit idealet. Det bästa och finaste ostarna tillsammans med kött och skinn såldes för att man skulle kunna köpa det förnödenheter som man inte själva kunde producera på gården. Det getter man hade över hela landet var otroligt bra anpassade till den miljön de levde i  och var det mest högpresterande man kunde tänka sig. Den avels som man bedrev färgades av den kunskapsnivå som fanns på landsbyggden där det flesta var analfabeter och Darwins utvecklingsteori inte hade fått så stort genomslag. Man sparade ungdjur efter flockens bästa moderdjur och slaktade det sämsta, organiserad avels förekom säkert vid slott och herresäten men det är en droppe i ett genetiskt hav.Image

Getter hamnade i bakvattnet när det moderna jordbruket växte fram i början av förra seklet, anledningarna till detta är flera men några av det största var det kraftiga satsningarna på mejerinäringen och då på kor och komjölk. Getmjölk var innan dess lika om inte viktigare för ost produktionen då utbytet kg ost av liter mjölk är större hos getter än av komjölk. Getterna har länge haft lite dåligt ryckte ända sen landet blev katolskt tiden där innan med asatro var geten högt ärad och på gudarnas boning Vallhall betade geten Heidrun och ur hennes juver strömmade öl och mjöd, så det var inte så konstigt att man gillade getter. Men det riktigt stora hoten mot geten kom inte från kyrkan eller marknaden utan från skogen. Man ville från statens sida gynna skogsbruket och geten såg man som ett hot mot detta och införde förbud mot att getter betade på ostängslad mark vilket var det vanliga. Ville man undvika problem med kronan fick man så snällt ta och hålla sina getter instängda på sin egen mark. Det fanns goda skäll till detta beslut för getter är väldigt duktiga på att beta blad,bark och skott från träd. Getter är mer en något annat av våra husdjur en buskätare mer än en gräsätare det som man för ca 100 år sen ville gynna är det som i dag är ett hot mot vårat öppna kulturlandskap. Många ställen i världen har för lite skog pga högt betestryck och behovet av bränsle, hos oss har skogen blivit ett hot i stället där fler och fler av våra mest värdefulla naturtyper riskerar att försvinna pga bristen på bra betesdjur. Här på gården använder vi getterna till det som de är bäst på att röja bort sly och ungskog från betesmarker som annars riskerar att helt växa igen.Image

Så hur går man vidare med detta? min lösning är ganska enkel vi behöver flera getter, det djurägare som i dag har lite djur kunde utöka sin besättning och alla de som är nyfikna på getter borde få chansen att träffa och lära sig mera om detta fantastiska djurslag som kan bli en av lösningarna på problemet med att bevara våra naturbetesmarker. Har man sen en massa getter som vårdar natur och som ger en massa mjölk till ost och andra mejeriprodukter kommer vi även att vara möjligt för alla de som är nyfikna att hitta sin bockfile på ICA.

 

För alla fina bilder tackar vi Erik Östling

In the long run

Image Så kom till slut den stora dagen som vi på gården har sett fram mot så länge, är det nått man måste ha som lantbrukare så är det tålamod och se det långa perspektivet. Planterar man skog tar det nästan en mansålder innan den är färdig för avverkning medan om man sår havre på våren kan mån några månader senare skörda. Inte så mycket gemensamt kan tyckas men bägge har växandet och brukande av jord gemensamt. En sån fantastisk resurs jorden själva basen för det mesta som vi äter och som även ger oss så mycket energi och  byggmaterial. Den går till ock med att elda med precis som den är i alla fall om man har torvmarker som vi, jag har sett att i vissa delar av världen äter man inte bara grödorna som växer utan även jorden själv, en viktig källa av mineraler när man har en ensidig kost. Image Det vi har väntat länge på skymtar man lite där bakom våra kor, efter nästan 2 år har till slut det sista detaljerna blivit avklarade och vi kan nu till våra getter och kors stora glädje meddela att Bokeslundsgården har blivit lite större. Ett skogsområde med höga naturvärden har nu inlemmats till våra befintliga stycken. Som nästan all vår skog är den beläggen på mossmark vilket gör den till en ren fröjd när man skall stängsla för det är mjukt och helt stenfritt så redan till nästa sommar kommer det första djuren att få beta på området för att påbörja den långa processen med restaurering.

Image

Skiftet haren ganska skiftande karaktär över sig och går från öppen betesmark i norr över slyskog till fin björkbacka med Enar i söder. formen är som hämtad från en gammal karta med solskifte som var vanligt förekommande innan innan våra stora jordskiftesreformer. Kor och getter kommer att frodas i detta nya område efter att stängslet har kommit upp, med sina mycket olika betestekniker kompletterar det varandra väl getterna är tuffa med buskar och träd medan korna är gräsets stora fiende. Korna är även duktiga på att knäcka småträd och sly som getterna inte klarar av själva. Image

Våra getter har jag prisat i flera inlägg och nu när vår getflock ständigt växer passar det utmärkt med mera betesmarker till dem. Vårt första och största område har inte så mycket kvar av sly att fälla till getterna och har nu under stormarna fått en hel del vindfälle och det passar nästa korna bättre när det gäller att underhålla ett område som vi gör allt för att gynna en kraftig och smakrik gräs och örtflora.

Image

En annan trevlig effekt av allt detta arbeta är obegränsat med ved av bästa sort, är men en gård med tre hus och 10 olika eldstäder går det åt en hel del under ett år, allt från brödbak, bastu till kaminen skall ha sitt och nästan allt kan tas till vara. Stora klumpar som man kan lägga på när man skall lägga sig till tunna grenar som värmer bakugnen snabbt när man skall grädda flera bak under samma dag.