Gullringen

Image

Årets första bak blev en riktig klassiker från min barndom om än i lite ny tappning. Så länge jag kan minnas har min mamma Anna-Greta bakat det vi kallar för kransar och som många andra munkar. Att baka är kranarna ganska enkla i alla fall om man har varit med om det några gånger som jag och mina syskon kan intyga. Det ursprungliga receptet fick min mor av sin granne Dagny då de bägge både i byn Eskelhem på Gotland nån gång i början på 50-tale. Man tager 4 normalstora ägg helst frigående ute så man får en fin gula, vispar dom med 4 dl vit socker så poröst som det går. sen tillsätter man 2,5 dl standardmjölk eller fetare och 10 dl vetemjöl och som min mor säger ”4 duktiga teskedar bakpulver, inte rågade men lite mer än strukna”, allt rörs till en slät smet. Har man lite större ägg kan man minska på mjölken eller öka på mjölet lite hur den skall va lär man sig efter hand. Den klassiska smaksättningen är muskot eller citron men i dag kör vi med saffran. Tag ett paket (0,5 g) och häll i morteln med 1 tesked socker och kör runt en stund innan du tillsätter en skvätt starkare vara som i vårat fall var cider brandy, tillsätt det hela till smeten innan mjölet går i.

Image

När smeten är klar har du redan din Gullringen kransapparat framme och 1 kg ister på smältning i stekpannan. Smeten häller eller skedar du i apparaten och genom att trycka på den fjäderbelastade bruna knoppen högst upp öppnar sig apparaten i botten och en cirkelrund smetkrans kommer fram. Har man inte redan en kransapparat hemma i skåpet brukar de går att hitta på loppisar eller likande, men glöm inte att pruta! min mor köpte sin för 8,75 kr och jag har svårt att tro att dom har ökat i värde så mycket.

Image

Mycket försiktigt så att det inte stänker trycker man nu fram kransarna över det varma istret så kransarna landar utan att stänka eller att man doppar apparaten. När man har fyllt en omgång i pannan ställer man i från sig Gullringen och med hjälp av en gaffel börjar man vända på kransarna så de får en jämn och fin färg. Vad som är lagom får man testa sig fram till själv med sin egen spis. Efter några minuter när kransarna är klara lägger man upp dem på papper så kransarna får rinna av lite innan man sockrar.

Image

Inte alla blir runda och fina så dom kan man få frossa på direkt när dom har svalnat lite så kan man bjuda på de som är perfekta, viktigt att inte ha för varmt i pannan och ha ett lock redo om det skulle börja brinna använd inte vatten för att släcka elden utan kväv den. det underlättar mycket om man är två personer som bakar, en som sköter apparaten och själva vändningen och en som tar dom från avrinningen sockrar och lägger kransarna på en plåt för att svalna.

Image

När det hela är klart är det bara att sätta sig ner med en kopp av sin favorit dryck och njuta, kransarna håller sig bra i några dagar. men är lika goda efter en tur i frysen.

Annonser

Vårbruk med gamla rötter

ImageMan trodde aldrig dagen skulle komma då hela Havrestycket grönskade, en vår som saknar motstycka här hemma gjorde att vi var sen på det i år. Vårbruket är en av dom mest intensiva tiderna på gården för det är så mycket som skal göra på en och samma gång men ändå i rätt ordning för att allt skall bli bra. Här på gården kör vi med en fyraårig växtföljd, på våren år 1 börjar vi med att sprida komposterad stallgödsel sen skall den plöjas ner, hela stycket skall harvas för att få en jämn och fin såbädd när vi sedan kommer ut med såmaskinen och för att allt skall bli jämt och fröna skall få bra kontakt med marken kör vi med en ringvält. Sen är det bara att hålla tummarna för att vi får lite regn och allt börjar spira så fort som möjligt så inte fåglarna äter upp allt.

Image

År ett betyder inte bara att vi odlar havre utan att vi även startar vallen som vi kommer att skörda till vinterfoder år 2-4. Vallen etablerar sig långsamt och odlas med fördel tillsammans med spannmål för den är så mycket snabbare och konkurrerar bättre med ogäset än vad vallblandningen gör. Vi köper ekologiskt utsäde även en blandning som vi har provat oss fram till passar bra här på gården, den består av både Röd och Vitklöver ca 25 % och Timotej Ängssvingel och Engelskt Rajgräs ca 25 % av varje. Image

Vi är inte skrockfulla men i bland är det roligt att visa våra praktikanter på hur man tänkt och gjorde för. En sån sak som vi gör är Såbröd ett plattrunt bröd som dekoreras med kransar och oftast en fjäril eller annat djur, Såbrödet placeras på julbordet och fångar upp det gångna årets växtkraft, genom att sedan förvara brödet bland utsädet innan sådd malla ner det och blanda med i såmaskinen återförde man växtkraften till marken igen.

ImageSå för utom Havre och Vallfrö har vi även några nävar malt Såbröd med i såmaskinen när vi kör. Som jag började med så är vi inte skrockfulla Men när vi hade med Såbrödet i år var det nästan inga fåglar som besökte våra fält för att äta sig feta på utsäde och dagen efter vi var klara med ringvälten så kom regnet. ImageNu är det inte mer än ca 100 dagar kvar tills både Havre och Korn är klart för tröskan och vi kan fylla på lagren så vi har utsäde till nästa år och foder till våra grisar och fjäderfä. Så medan dom lever på det som vi odlar år 1 i växtföljden får kor får och getter allt det som vi skördar år 2-4 + all den halm som blir när man har tröskat, allt kommer till användning och inget går till spillo.

Helgmat på gården

Image

Helgen är perfekt till att hinna med lite mer avancerade saker i köket än vad man hinner i veckorna. God mat blir bara bättre om man delar den med vänner och familj så våra praktikanter kan verkligen villa ut efter en intensiv vecka när vi ordnar med mat hela helgen. Vi äter bara gårdens egna kött och det enda som behövs är tid i köket för att inspirationen skall komma, oftast har man många olika matprojekt på gång samtidigt. Denna helgen hann vi med att göra lite gott pålägg i form av en Tjälknöl, italiensk lasagne med garanterat 100% nötkött och en högrev som hamnade i saltlake till nästa helg. I kväll blir det dock Porkbelly fläsksida, första omgången i ugnen sker i en lag av vatten, gullök, lagerblad, nejlika och timjan. När den börjar bli mjuk och vattnet nästan är borta använder man det som är kvar till en bas för sås och grillar på köttet för att få en fin yta. dom klassiska tillbehören är pressadpotatis, äppelmos gårdens grönsaker och en god och alldeles för gräddig sås.

Image

Att laga mat är roligast tillsammans och barnen hjälper gärna till med det som är slabbigast tex att dubbelpanera Linderödsschnitzel naturligtvis vårt eget kött ägg och ströbröd. Vi börjar närma oss slutet på Linderödsköttet vilket känns bra nu när vi har fyra slaktmogna grisar i trädgården som skall bli till mat för det kommande året, allting från grillbitar till julskinka och smaskig bacon. Vi tar till vara så mycket som möjligt av djuret och allt det som vi äter slaktas här hemma på gården så djuren slipper transporter, sen får det hängmöra i några veckor innan familjen tar i tu med styckande.  Image

När man tar till vara hela djuret så blir det väldigt lite av de ädlare bitarna så som filé,  ryggbiff,  entrecote och mycket av färs bringa och grytbitar. Men det är för det bästa, är det något som går åt här hemma med barn så är det färs och de väldigt smakrika framdels styckdetaljerna. En värmande köttgryta med bringa, rotfrukter och en halv flaska kraftigt öl har man glädje av i många dagar, den blir bara bättre i smaken när den får stå till sig.

Image

Skulle man bli lite trött på kött kan det vara god med en bit quiche lorraine och några mogna körsbärstomater. Den kan varieras i det oändliga och smaken bestäms av vad man har i kylskåpet, lite ostbitar, resterna av en stek, ägg och grönsaker.  Lika god varm som kall och håller sig bra. Jag avskyr att kasta mat och detta är ett bra sätt att undvika det man tar vad man har till hands som annars skulle hamna i komposten eller i kattskålen man får en god middag och några extra lunchlådor.

Stenungsbakat

Image

Årets första storbak är äntligen på gång! I det som tidigare var kök och nu är hall i vår mangårdsbyggnad har vi en bakugn, något som var lika mycket av ett måste på 1800-talet som en micron är i dag. Bakugnen är en sådär fantastisk uppfinning som man aldrig kan slita ut, den byggs av gråsten i grunden, tegel till botten och valvet sen är allt förenat med hjälp av lerbruk. Lerbruket är mycket mjukt och lätt att arbeta med och ger en slät och fin häll som limporna gräddas på. Blir det en spricka eller en bit lossnar är det bara att fylla på med nytt. Vanligen var det husfruns jobb att underhålla insidan av ugnen då hon var liten nog att komma in genom luckan. Vår bakugn renoverades för några år sedan och en ny lucka kom på plats. Eller egentligen är det inte en ny lucka utan det är ett återbruk från mina farföräldrars går Ernhult i Småland. Detta är med andra ord inte den första bakugnen som den sitter i och med tanka på kvalitén troligen inte den sista.

ImageAlt börjar med att man tänder i ugnen, under tiden som elden kommer i gång drar man igång själva brödbaket och under tiden som degen jäser,  knådas till limpor och sen jäser igen hinner elden komma igång ordentligt och värma upp hela ugnen. Man har fri tillgång till luft så elden brinner fort och klart och på så sätt undviker man att sot sätter sig i ugnen. Sotet och framförallt blanksotet kan orsaka stora frätskador på bruk och tegelstenar, så det är viktigt att det blir optimal förbränning så fort som möjligt.

Image

När det bara är glöder kvar sprider man ut dem jämt i hela bakugnen så man får en jämn värme över hela och alla bröden blir lagom bakade. Glöden får sen ligga kvar till den har falnat och då rakar man ut så mycket som man kan, för att få det sista fina askmjölet har man en granruska på en pinne som man doppar i vatten, mjölet fäster på granriset och blir sen kvar i vattnet när man doppar den igen. Man behöver lära känna sin bakugn, hur snabb är den? Hur är draget? Hur mycket ved behöver jag lägga in för att den skall bli lagom varm?

Allt detta kommer efterhand som man bakar men en bra tumregel för att kontrollera värmen är att efter att den sista tvättningen med granruskan lägga in en sida vanligt tidningspapper stänga luckan i 20 sekunder när man sen öppnar skal pappret ha en fin pepparkaksfärg, om det har börjat brinna får man tvätta mera med riset för att kyla. Om det i stället är dålig färg på pappret får man låta limporna vara inne lite längre.

Image

Att baka bröd är som resten av livet det görs bäst tillsammans med andra.

Idag har vi hjälp av våra grannar Linda och Anne med lite nya recept och gott sällskap. Denna gången gjorde vi flera olika sorters bröd, grova rågbröd, vetebröd med ost, fillimpor med nötter och sist en omgång med tunnbröd.

Image

De olika limporna får jäsa lite innan de alla får gå in i ugnen i ca 45 minuter, vi använder oss ibland av formar speciellt om man har saker som ost i brödet och inte vill ha det på de andra brödsorterna. Det man förlorar på att använda formar är den goda bottenskorpan som blir om brödet får gräddas direkt på hällen.

Image

Det färdiga resultatet! Bara att njuta  med lite hemmasmör och en god bit ost