Hemma bäst

IMG_2075

Efter två intensiva veckor med att besöka gårdar runt om i Europa är man nu till slut hemma igen. Det är mycket som hinner hända på två veckor. Den första frosten la sin hand över trädgården och gjorde att man fick se vad som gömde sig under alla bladen. Med fantasi eggande namn som Delicata Zeppelin, Sweet Dumpling och den bästa av dem alla Uchiki Kuri. Efter hand som de mognar får vintersquashen flytta in och kommer sen att hålla sig fina i flera månader, ibland även ett helt år. Vintersquash är mycket tacksam att odla och att använda i köket så därför utgörs den en stor del av trädgårdens yta. Vi odlar vintersquash och deras släktingar gurka, melon mfl på något som heter mypex. Det är en planskoleväv som är mycket tålig som som kan återanvändas år efter år. Den vi har är svart till färgen för att ge våra plantor det som de gillar allra mest nämligen värme. Den svarta mypexen värmer snabbt upp jorden på vårarna samtidigt som den är genomsläpplig för vatten, den skapar ett prefekt mikroklimat och gör att behovet av rensning blir minimalt.

IMG_2063

 

Det är inte bara trädgården som skall förberedas för vintern, även ute i de olika bigårdarna finns det fortfarande arbete att göra med den sista fodringen inför vintern. Bina har sedan augusti börjat förberedas sig för den kommande vintern och i samma takt som antalet blommar har minska har bisamhället gjort det samma. För att samhället skall vara välrustade har vi sett till att de har ett lagom stort utrymme inför vintern så att de inte behöver värma upp mer än nödvändigt sen när kylan kommer. En annan viktig sak är att det finns tillräckligt med pollen i varje samhälle så att till våren då bina börjar förbereda sig inför sommaren och antalet bin ökar används pollen som foder i det växande samhället. Vill man ha friska och starka samhällen behöver de även behandlas mot parasitkvalstret Varroa som lever på bina och deras laver. Vi på Bokeslundsgården har valt att använda den ekologiska metoden med bla Mjölksyra i stället för bekämpningsmedlet Apistan som kan lämna restprodukter i den färdiga honungen.

IMG_2068

Medans hösten betyder förberedelser inför vintern betyder det för andra ett slut. Hur bra ens djur än har haft det är det aldrig en rolig dag när man tar det slutliga beslutet vilka djur som kommer att få leva kvar som föräldradjur till nästa generation och vilka som kommer att sluta på tallriken.  När vi säljer kött till privatpersoner och restauranger använder vi oss av det bästa småskaliga slakterierna vi kan hitta så att djur som har haft ett bra liv även skall få ett bra slut. Det djur som vi äter själva slaktar vi här hemma på gården, minimalt med stress och inga transporter. Att kunna slakta och ta tillvara på ett helt djur är kunskap som blir mer och mer ovanligt. Idag fick vi hjälp med slakten av våra två praktikanter som är här för att lära sig just om detta. För oss är det att respektera djuret att ta till vara så mycket som möjligt och inte kasta mat. Våra praktikanter har nu fått prova på allt från att bedöva, avliva, plockning, urtagning  till styckning. Bara för att själva slakten nu är klar är det mycket arbete som återstår, soppa som skall kokas på krås, ben som skall saltas och sen rökas och så kanske det godaste av allt inkokt kalkonlever med kalkonfett mera bilder på detta kommer framöver.

 

IMG_2079

Måste bara få avsluta med en sista bild från dagen, detta är på en av det blivande föräldrar djuren. När man ser hennes fantastiska fjäderdräkt fylld av gyllene toner och stänk av guld blir man så nyfiken på att se hur hennes kycklingar kommer att få för färger. Om några månader när vårens kycklingar kommer får vi svaret.

Annonser

GastroNord

Image

 

Det finns många premiärer som man ser fram mot under våren, första nässlorna första sparrisen eller solvarm honung direkt från kupan. Men den premiären som vi har sett fram mest mot i år är ändå våra kulturraskycklingar, efter månader av arbete presenterade vi årets första omgång på fackmässan GastroNord där kockarna ur svenska kocklandslaget http://www.kocklandslaget.se/index.php tävlade med våra kycklingar i olika anrättningar för att vissa och bjuda besökarna på några av Sveriges godaste kycklingar. Här ser ni lagkaptenen i kocklandslaget Edin Dezmat med två av våra kulturraskycklingar, knappt 4 månader gamla och redan rejält stora med slaktvikter för tupparna på 1,3 kg st.Image

Har man såna här råvaror brukar man lyckas ganska bra i köket även här hemma men efter att ha smakat deras anrättningar inser man att man ligger i lä rejält.  Nu hoppas vi att kunna följa upp med nästa leverans om några veckor så flera får möjlighet att smaka dessa fantastiska kulturraskycklingar. Alla våra djur är garanterat renrasiga och anslutna till Svenska Kulturhönsföreningens http://www.kulturhons.se/ stamböcker för respektive ras, vi arbetar för att dessa raser skall finnas kvar för framtiden och bibehålla sina utmärkta produktionsegenskaper.Image

På plats i Stockholm blev vi även inbjudna av Gastronomiska samtal för att delta i ett möte kring våra äldre svenska djurraser och odlade mångfald för framtidens svenska kök, du kan lyssna till detta samtal och många fler på http://www.gastronomiskasamtal.se/index.html det är en diger lista med samtal kring aktuella och spännande ämnen.

Det finns stora möjligheter med våran svenska mångfald av djur och växter där man så att säga flyttar ut dessa raser från olika typer av genbanker, dessa växter och djur får åter en framträdande roll i livsmedelsproduktionen precis som dom var skapade för, så egentligen gör man inte något nytt och revolutionerande utan man fortsätter bara det arbetet som alltid har pågått. Dessa djur och växter är kopplade till vårat klassiska svenska kök och kan i framtiden vara med och bidra med en unik terroir.

Image

Tyvärr så måste jag avsluta med en sak som inte är så rolig. Vår vän Linda på Ängsholmens Gårdsmejeri  i Uppland http://www.angsholm.se/ driver nordens enda buffelmejeri. Varje dag efter att buffelkorna har kalvat mjölkar de sina djur och förädlar mjölken till underbar mozzarella och andra ostar. Efter att ha haft äran att prova deras ostar grädde och smör kan jag bara rekommendera alla att själva köpa om man får möjligheten. Linda och hennes familj har lagt ner otroligt mycket resurser och tid på sina bufflar och produkter, tack vara dem har vi nu en äkta svensk närproducerad buffelmozzarella. Då känns det så tråkigt när det nu finns ett annat företag kallar sig för Sveriges första buffelmozzarellafabrik och med hjälp av importerad buffelmjölk producerar sk svensk mozzarella långt bort från svenskt djurskydd och restriktiva antibiotikaanvändning.  Jag tycker att det är ett grovt intrång att kalla sig för den första när man vet att man inte är det eller att kalla sin produkt för närproducerad när den uppenbart inte är det. Jag hoppas att alla kunniga konsumenter genomskådar denna reklamen och i stället satsar på en äkta svensk buffelmozzarella från Linda

Kycklingar på grönbete

Image

Årets första omgångar med kulturraskycklingar har nu flyttat ut i sina betesburar. Varje dag får de färskt rent bete som de kan äta och leta insekter i. Då burarna flyttas varje dag  slipper kycklingarna komma i kontakt med sin egen gödsel samtidigt som vallen blir gödslad. Burarna flyttas enkelt med hjälp av en hjulsläde och handtag i var ände av buren beroende på om man vill flytta den framåt eller bakåt.

 

Image

Kycklingarna har allt de behöver i buren, vatten och mat som fylls på i samband med att buren flyttas då god foderhygien är viktigt för att ha friska kycklingar som växer och utvecklas bra. Kycklingarna väljer mellan gårdens egna havre och korn kompletterat med proteinfoder och så mycket gräs, örter och småkryp som de kan hitta.

Image

Buren har en stor inomhusdel där de är skyddade från regn och sol där de även sina sittpinnar. Att sova på pinne är en stark drift hos hönsfåglar och bidrar till djurens välbefinnande och ett utlopp för ett naturligt behov. Pinnarna sitter 20 cm från bakväggen och därefter 30 cm emellan. Varje kyckling har gott om plats och stor valfrihet i var de skall sitta.

Image

Buren är byggd i tryckbehandlat virke för att tåla utomhusmiljön, inomhusdelen är klädd med plåt i tak och väggar. Utomhusdelen är klädd med putsnät vilket är kraftigt och formfast och ger fullgott skydd mot rovdjur. Lite mindre än hälften av utomhusdelen är sedan taktäckt för att skydda foder och vatten från extern förorening.

Image

När buren skall flyttas fäller man ner en avdelare som underlättar arbetet med att få tag i och hantera djuren övrig tid används inte avdelaren som syns i taket. Kycklingarna flyttar ut i burarna när de är mellan 6 och 9 veckor beroende väderförhållande. När kycklingarna är mellan 4 och 5 månader är det nästan fullvuxna en vanlig kyckling som man köper ute i affären är mellan 5-6 veckor när den är färdigvuxen, det djur som är lämpliga för avel flyttas för vidare uppfödning medan det andra slaktas. Burarna är lämpliga för det flesta typer av fjäderfän så som höns, pärlhöns och kalkoner.

 

 

Hembesök

Image

”Ingen kan göra allt men alla kan göra nått” låter som något man skulle kunna läsa i en bok om Nalle puh men det stämmer änd så himla bra in på detta med bevarande av svenska husdjursraser. Tidigare i våras var jag på besök hos Albin på hans gård i Billinge, på gårdsplanen möts man av gula ankor och grupp mycket nyfikna Skånegäss. Dessa gula ankor är nästa så rätt som det kan bli, den svenska gula ankan trodde man länge var utdöd men så hittade man en flock i just Billinga och från dessa ursprungsdjur stammar i dag alla Svensk gulankor. Är man bara en eller mycket få djurägare som har en ras blir det väldigt känsligt om något skulle hända därför är det bättre att sprida ut djuren i olika besättningar för att på så sätt sprida riskerna. Hur många djur man har är mindre viktigt bara man har minst en hanne och en hona för då är man med och är en länk i bevarandekedjanImage

Man blir så glad när man ser en fin flock med ankor och gäss som får gå fritt på gården och vara som dom är mest, lite nyfikna på vad för gott som kan gömma sig i gräsmattan eller om det är ett bra ställe att värpa på här under krusbärsbusken. Blir du som jag lite sugen på att se flera bilder på Albins djur eller varför inte kläcka lite ägg efter dem gå då in på hans hemsida http://www.billinge22.hemsida24.se/avels%C3%A4gg-till-salu/avels%C3%A4gg/svensk-gul-anka-15620045

Image

Samtidigt på Bokeslundsgården

Image

Vissa dagar känns det som att alla bitar faller på plats och allt det man föresätter sig blir verklighet. Den tidiga våren gör att man kan omsätta all den där odlarlusten i handling ute i trädgården, så medan vi jordförbättrar odlingarna med fåren ströbädd från förra vintern hjälper några av våra minsta vänner med pollineringen av våra blommande fruktträd. I vårat stora växthus finns det en liten fruktgård med aprikoser, persikor och nektariner. Trots att vi inte har någon värme där inne blommar träden redan med sina skyar av rosa och vita blommor, bina blir väl belönade för sina tjänster i form av nektar som behövs ute i kuporna nu när antalet bin ökar för att hinna med att samla nektar och pollinera inför den kommande våren och sommaren.

Image

Våren är en tid för att testa nya saker och med hjälp från Cecilia på http://www.nyrupsosteria.se har vi nu testat att samla björksav  med dessa tappar som leder saven direkt ner i dunken mycket hygieniskt och säkert. Det var många år sen vi provade det senast och då med betydligt enklare metoder. Vi hoppas att detta lilla försök skall slå väl ut för det är många idéer man får när man börjar lära sig mera om denna fantastiska produkt.

Image

Nu när trädgården är gödslad och plöjd skall det första lådorna med potatis få komma ut i växthuset, det kommer att bli ganska många innan det är klart, Ett hundratal olika sorter brukar vi sätta varje år, några riktiga klassiker som Jämtlands vit och Dalslands blå men även lite nyheter som Apache en vackert röd potatis med fina gula ögan som vi fick en stor låda sättor av från våra goda grannar i Högseröd.

Image

Ser inte så mycket ut för världen nu men detta är en av våra nya betesburar som vi skall ha till våra kycklingar. Teori är en sak men man måste prova sina tankar och funderingar ute i verkligheten, därför håller vi nu på och bygger en serie på fem burar. Alla är lite olika och tanken är att se vilken som djuren trivs bäst i och som är enklast för oss att flytta runt så kycklingarna får nytt färskt gräs varje dag när de är ute. Liknande burar förekommer i andra länder tyvärr kan man inte kopiera dessa rakt av utan de måste förbättras för att följa svensk lagstiftning och det regler som Krav har satt upp. En vanlig kyckling som man köper ute i affären har bara levt i ca 30 dagar, våra kycklingar lever i 140 dagar, det ställer helt andra krav på sin miljö och det är det som vi försöker tillgodose med dessa flyttbara betesburar.

 

Packa ägg för att klara posten

Image

Vi på Bokeslundsgården arbetar med mångfald och bevarande av svenska husdjursraser och växter, en del av detta är att man vill ge flera chansen att själva skaffa dessa raser för att de med skall få ha glädjen av att kunna plocka sina egna frukostägg efter tex  sina Smålandshöns. Bor man i ett vidsträckt land som vi nu gör är det inte alltid möjligt att hämta sina avelsägg här hemma på gården utan man får ta till hjälp i forma av posten. Deras hantering av paket och brev kan vara mycket styvmodig och för att äggen skall komma fram hela är det viktigt att man packar rätt. Jag vill inte på något sätt ge sken av att vara proffs på detta och det finns säkert många andra bra metoder men detta har funkat bra för oss och våra kunder, se det som lite inspiration om du själv skall börja skicka ägg på detta sätt. För att undvika förväxlingar mellan olika kunders börjar vi med att plocka i hopp hela ordern i en äggbricka som kontrolleras mot  beställningen. När det är klart lindas varje ägg i några varv toapapper och placeras sen i en ny äggbricka.

Image

En bricka rymmer 30 ägg och är orden på färre än det sätter vi äggen först och främst i mitten på brickan och undviker hörnen om det är möjligt de det är den mest utsatta placeringen. Tanken med pappret är att ägget skall få viss stötdämpning i sina ändar och förhindra att innehållet flyter ut i paketet om en spricka skulle uppstå. Äggens ålder är helt avgörande om man i slutändan skall få ett bra resultat och många kycklingar, vi skickar inte avelsägg som är äldre än en vecka detta för att efter två veckor avtar livskraften markant, för att man skall ha lite marginaler och ge posten några dagar på sig att leverera paketet skickar vi inte äldre ägg.

Image

När alla äggen är lindade lägger vi på en lika dan äggbricka och med tejp ser till att de sitter stumt mot varandra och äggen har en skyddad ficka där den har gott om stötdämpande material kring sig samtidigt som äggen är skilda från varandra för att undvika skador av kartongen och det andra äggen.

Image

Har man riktig tur får man kartonger från vår lokalföreningen med denna optimala passform för vårt äggpaket, annars så får man fylla upp med ett lager halm kring brickorna så det ligger stilla och inte glider runt inne i kartongen.

Image

Det hela försluts med några varv tejp, bara att skriva dit mottagare och frankera samt hålla tummarna.

Stairway to heaven

Image

Man känner sig som fisken i vattnet med en felcosekatör i handen och en fällsåg och fickan halvvägs upp i ett äppelträd med solen som värmer och vårfåglar i buskarna. En härlig mjukstart på beskärningsuppdragen nu på våren, äppelträd och päron fick en välbehövlig beskärning för att gå rustade in i den kommande växtsäsongen, man märker direkt att dessa gamla klenoder till träd har haft återkommande besök av en duktig trädgårdsmästare i sin ungdom, placering och grenvåningar är så bra som man kan önska, tyvärr så har det även förekommit en alt för kraftig stympning för  ett 20 tal år sen som har lämnat permanenta men och något som har förkortat livslängden på flera av träden. 100 små klipp är bättre än ett stort sa min lärare på Alnarp och det stämmer det mesta man behöver göra kan man göra med en sekatör, känner man behovet av en såg skall det tänkas över noga och motorsåg är nästan aldrig befogat om man inte vill fälla trädet helt.

Image

Det var fler en jag som kom ett steg närmare himmelen i dag, vårt nya kalkonpar fick en kort karriär på gården innan det blev bitna ute i fruktgården under natten. När man väl tagit han om dessa två inser jag att även Myskankorna lyser med sin frånvaro mycket letande men inte ens en fjäder hittas. Känns tungt när man förlorar djur nu på våren när man som bäst väntar på ungar av dom. Tyvärr så är det priset man får betala om man vill ha djuren så naturligt som möjligt, för oss är det ett måste att djuren skall få vara så fria som möjligt så det själva kan ströva runt på gården och hitta sin egen mat, helst värpa i sina hus men i  värsta fall hitta sig ett eget rede ute. Efter dessa förluster blir man extra noga med att räkna in alla vis stängning och då fattades ytterligare två kalkonhönor, två av våra lite mer fria själar som gärna dröjer sig kvar ute. Efter lite ropande efter tanterna kom de gående lugnt och fint från snåren, tur att i alla fall de klarade sig

Image

Att vi får djur tagna hör som tur är till ovanligheterna även om det aldrig är något som man vänjer sig vid helt. Av alla det djur som slaktas här på gården så finns det vissa som man vill erbjuda bästa möjliga slut. När tiden är slut för våra avelsdjur slaktar vi de helst på gården och använder köttet själva. Vår avelsgalt Hamlet hade kommit till den punkten. Han har haft ett fantastiskt liv på gården där han har kunnat gå ute varje dag hela året och böka i jorden eller svalka sig i leran en varm sommardag, han har även varit en riktig charmör och det skulle inte förvåna mig om han har blivit far till mer än 40 kultingar, han har även hunnit bli farfar och morfar till en massa smågrisar med. När vi slaktar våra grisar här hemma gör vi det när våra grisar är som lyckligast. Själva slakten har två huvud moment, bedövning så att djuret är medvetslöst inför själva avlivningen som sker genom att pulsådern skärs av med en vass kniv i halsen. Vi ger Hamlet mat i ett spann och när han som bäst stå och äter sätter vi bultpistolen mot pannan och sen känner kan inte mer, inga transporter eller stress ett öde som är få grisar förunnat.

Vårkänslor över gården

Image Inte undra på man vaknar med ett leende på läpparna var dag nu när våren är här. Låt oss hoppas att den är tidig i år i stället för förra året då den var 20 dagar senare än vanligt. I stallet har nästan alla getterna fått sina killingar och åter igen har det bevisats att det krävs ganska mycket av en snickare för att hålla killingarna inne i boxen. I stället för att begränsa för det små har hela stallet säkrats så dom inte kan hitta på allt för mycket bus, att vara utanför boxen och gärna ute på logen är det bästa som finns och skulle det bli lite läskigt när kalkonerna kommer och spänner upp sig kan man hal som en ål klämma sig in till mamma och alla dom andra tanterna med horn.Image På tal om kalkoner så har det  blivit ett ganska invecklat triangeldrama när 8 kalkonhönor försöker vara två tuppar till lags, våra två grupper har nu sammanförts med tråkiga följder för vår gammeltupp som måste si sig besegrad av en yngre förmåga. Han har dock en hel del charm kvar eller det tycker i alla fall hönorna när de faller pladask vid hans fötter. Men skall man nu ha en hedersstund gör man bäst i att göra det lite avskilt så man slipper störas mitt i. Det verkar i alla fall som att han eller hans rival lyckas i emellanåt för till nästa vecka kläcks det första kalkonäggen.

Image

Är det vår så är det man bara måste ut i trädgården och stoppa fingrarna i jorden och känna hur växtkraften ligger och väntar på sällskap, även om jorden i sig är full av liv behövs det växter för att det skall bli en trädgård. Vårat lilla växthus har stått och varit fullt av ingen ting alls egentligen, lådor och krukor som skall komma hem och redskap som har hamnat där när man varit ute och skördat i höstas, med en bra grepp och några spannar hönsgödsel var ordningen återställd och jorden redo för sina nya invånare. Ända sen i höstas har vi planterat vitlök i olika omgångar för att få en så lång säsong som möjligt för salladsvitlök och knippesvitlök. Det största och finaste får stå kvar till midsommar då det tas upp och torkas och får bli nytt utsäde. 10 kg av sorten Cristo hade vi fortfarande kvar och nästan allt fick plats i våra nya bäddar. Även om vi inte har någon värme på i växthuset förser den svaga vårsolen oss med den lilla extravärmen som behövs för att få vitlökarna att vakna och börja växa.

Image

Samtidigt som mängder av killingar, kycklingar och kalvar kommer till världen är det även slutet på resan för en del. En lika viktig del av livet som starten är måste även slutet vara, det är ett stort förtroende att ha djur. Man gör sitt bästa för att de skall trivas och ha det bra här hos oss under deras tid men lika säkert som starten är slutet för eller senare är det dit vi alla skall, precis som vi människor råder över våra husdjursliv måste vi även se till att det livet avslutas på ett värdigt sätt. Ni har tidigare kunnat läsa om slakt och sett bilder från vårt slakteri, förutom att slakta hemma på gården är det det bästa vi har hittat. Men även om det är resans slut för djuret är det mycket arbete kvar med att ta tillvara köttet på bästa sätt, alla våra nötboskap får hänga i minst 2 veckor från slakt tills styckning för att köttet skall mogna och bli så mört som möjligt, sen styckas det på plats och förpackas, här har vi en bild på en av våra Familjelådor full av styckdetaljer och färs, jag brukar säga att det är en liten bit av allt på hela djuret och tycker du om att laga mat finns det en detalj för alla tillfällen, köttbullar mitt i veckan långkok till helgen och entrecote till sommargrillningarna.

Är gräset verkligen grönare på andra sidan?

Image

Är man ko är svaret alltid ja på den frågan, det är det vi har lärt våra betesdjur genom århundradena. Du har det bra i den hagen där du är men så fort jag ger dig chansen att bytta finns det något ännu bättre som väntar. På samma sätt som vi har präglat våra djur att villigt gå till nya betesmarker så fort vi har gett dem möjligheten så har vi även agerat själva.

Så länge som det har funnits jordbruk har det funnits en utvecklande kraft att förbättra förädla förändra våra grödor och djur, i mångas ögon sätter man likhetstecken mellan dessa tre ord. Men det finns viktiga skillnader att iaktta. Om du har en flock med kor till exempel och du får mjölk kött och hudar till din egna familj och till att sälja, du får oxar som hjälper dig på åkern så du slipper gräva för hand eller köpa en häst, frid och fröjd. Men så en dag inser du att du får så himla mycket mer betalt för din ost och mjölk än för köttet och du börjar spara kalvar efter dina bästa mjölkkor även om de inte är så köttiga. Här sker förändringen sakta men säkert av din flock eller om man skall se det lite större en hel ras, den är inte bättre än vad den var innan bara anpassad till det rådande marknadsförhållandet. Inte bättre bara bättre anpassad.

Image

Kor är bland det svåraste vi har i våra stall att förändra på detta sett med att anpassa vårt befintliga djurmaterial till efterfrågan. Kor tar lång tid på sig att bli vuxna och får bara en avkomma per år. Om man jämför med får som får dubbelt så många avkommor per år om inte flera och kan börja redan när dom själva är ett år medan korna behöver bli två innan de är färdiga. Även detta med antal avkommor är viktigt för du får dubbelt så många att välja på när det gäller fåren, så det blir lättare att välja ut det han och handjuren med bäst egenskaper och man kommer snabbare fram i utvecklingen. Image

Men så finns genvägen till framgång eller så har i alla fall många tänkt, i stället för att fortsätta denna anpassning av våra Svenska raser har man tagit chansningen och tagit in helt nya raser som är danade under helt andra förhållanden än våra. Många av dessa satsningar  har haft det bästa avsikterna och fått staten som aktör för att gynna den inhemska produktionen och bistå ekonomiskt för att sporra import. Många är det raser som har testats i Sverige och många är och allvarliga är följderna. Men svenska är som han är mest han vill vara modern och ha moderna djur i sina stallar kosta vad det kosta vill, självförtroendet på det som man genom generationer har avlat fram är som bortblåst. När Hollänska kor tyska får och höns från nästan hela världen kommer till oss. Kritiska röster för dessa satsningar på importerade kor fanns det och med argument som att hade man satsat lika mycket resurser på att utveckla den svenska kon som man hade på att importera hade vi haft minst lika bra djurmaterial som producerar lika bra som det importerade gör i sin uppkomstmiljö.

. Image

Djur har alltid kommit till oss från andra länder men det har varit i en mycket blygsam omfattning om man jämför med vad som hände under den senare delen av 1800-talet. Då som innan hade varit som ett regn på sjön blev nu i ställer en torrläggning innan man fyllde på nytt vatten från en mängd olika håll. Dessa importerade djuren har satt sina spår i många av våra svenska raser fram till att ett organiserat bevarande tig sin form och man började värna om det som fanns kvar av svenska raser. Det finns en uppsjö av benämningar som används på olika djur allt från allmogeras, lantras kulturras produktionsras ja förvirringen kan bli total, sen att olika personer och organisationer har avvikande synsätt och syfte med sin verksamhet hjälper inte till att göra det hela enklare.

Image

Som engagerad i bevarandet blir man inte allt för sällan frustrerad och förundrad över att våra svenska raser inte är mer populära, var finns stoltheten över det svenska djuren? djur och raser som tillsammans med oss  har format vår utveckling och inte minst vårt svenska kök. Vi har fantastiskt fina raser som producerar unika råvaror som borde få finnas även i framtiden och för att det skall vara möjligt måste det finnas djur och lantbrukare som håller dem. Så skall vi sluta kasta ut barnet med badvattnet och värna på bred front om våra unika raser både det som är riktigt gamla och nykomlingarna som har visat att det platsar här? Framtiden ser mörk ut om vi inte gör det, vi går från rasernas tidevarv till hybridernas där lantbrukaren blir uppfödare och avelsarbetet ägs av storföretag. Redan i dag är våra kycklingar och värphöns nästan uteslutande korsningar, det mesta av allt det griskött vi äter är från hybrider, det nötkött vi äter kommer till allt större del från korsningsdjur och om utveckling är den samma hos oss som i andra länder snart även mjölken. Det blir inte längre bonden själv som äger sina avelsframsteg utan det är storföretagens hemligheter hur man blandar till den bästa värphönan.

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑