Kulturen sommar

Image

Är det inte lite för bra? är det verkligen så här skåningarna har det? Fantastisk lantmiljö, strålande sommardag och familjen samlad vem kan begära mer? Detta är verkligheten för fantastiskt, Emma och hennes familj på Kulturens Östarp som ligger mellan Sjöbo och Lund lever drömmen. Friluftsmuseum sen snart 100 år och allt startade med gården som ni ser i bakgrunden, Gammelgård är kärnan i det som är Östarp, helig mark för alla som arbetar med lantraser, Georg Karlin grundare till Kulturen i Lund och Östarp arbetade från början med att bevara det sydsvenska lantbruksdjuren bland annat Urkon från Markaryd för att vissa på den typ av djur som redan på 20-talet var på väg bort att gå förlorade.

Image

Karlin var före sin tid när det gällde bevarande och inget av det raserna som han skapade en fristad för på Östarp finns kvar i dag då bevarande inte var på modet. Jordbruket har alltid varit en viktig del av museets verksamhet, att inte bara vissa hur det en gång Var utan faktiskt vissa hur det Är. Besöker du Östarp kommer du hitta en mångfald av lantraser bl.a. Linderödssvin, vår enda skånska och svenska lantrasgris som länge setts som ett ”museumdjur” till för att visa inte att brukas. Linderödssvinet visar dock framklövarna i restaurangvärlden och dess goda kött som djurägarna har fått ha för sig själva fram tills nu är högt eftertraktat.

Image

Bokeslundsgården har nu under flera år samarbetat med Kulturens Östarp och nu under sommaren hjälper våra Göingegetter och Ringamålakor/Skånska röda/Granemålakor till att bevara det öppna beteslandskapet och rika floran. Gamla svenska djurraser i klassisk miljö formade av och med varandra genom tiden. Så på samma marker som en gång Urkon betade går nu våra kor två länkar i kedjan som måste få finnas kvar för att denna miljön skall få finnas

The time has come

Image

Alla vill väll ha trevliga grannar? men mina grannar är strået vassare. Denna underbara syn fick jag har om dagen när man sneglar in på grannfältet. De slår det flesta om inte alla vädertjänster som finns, om man vill veta om man är tidig eller sen med sina vårbestyr räcker det att kolla sig över axeln och se vad de håller på med. Onekligen känns det ganska bra när man har fått i våg det sista beställningarna inför vårbruket på åker och trädgård. Som vanligt är det allt för många sorter som skall odlas även detta år, efter ett år utan skall vi åter så både Midsommarråg och Ölänskt Lantvete, förutom allt korna och havre som vi odlar till djuren. Både råg och vete hör hemma i köket, när förrådet av malsäd minskar snabbt och man i stället står där med goda limpor kommer viljan och lusten att odla uppföröka och bevara. Men inte allt utsäde odlar vi själva även om vi försöker då är det tur att det finns företag som Runåbergs fröer ( http://www.runabergsfroer.se/ ) enligt mitt tycke Sveriges förnämsta fröfirma som visar på odlarglädje och ett helhetstänkande med största delen ekologiskt frö från sorter som provodlats under lång tid i vissa fall generationer. Alla som inte har beställt från dem borde göra det och stödja en Äkta fröfirma.

Image

Inte bara i trädgården finns det mycket att göra, efter flitigt skogande är delar av våran fälad ett steg närmare sin forna glans med ett öppet och ljust landskap fullt av spännande växter och dagen till ära en hackspett som trummade ivrigt efter mat. Fäller man mycket så får man mycket ris och grenar och nån stans skall det ta vägen och varför inte ge växter som svedjenävan en chans att kolonisera området, de är helt beroende av upphettning för att fröna skall gro. Det finns så mycket man kan använda i hagen, från det Enar som finns i området får vi stängselstolpar, bara kvista och spetsa till innan användning. Så medan jag drar granar till elden står vår praktikant med lövhacken i högsta hugg.

Image

Våra killingar som börjar bli några veckor nu är svåra att ha nån riktig kolla på var det är, det ända man kan säga med säkerhet är att de inte är inne hos sina mammor, att lämna stalldörren öppen är att be om bekymmer när en flock av övermodiga killingar kastar sig ut för att sekunderna efter skrika vilt efter tryggheten i stallet. I går hittade jag en av killingarna på höskullen, vår ganska branta trappa var allt för frestande och sen var det svårt att komma ner igen på egen hand så då passade det bra att bli buren, bara några veckor kvar nu innan det kan flytta ut igen om våren fortsätter som nu, inte bara killingarna rymmer ut…

Image

..en av våra kalkonhönor envisas med att själv hitta sina reden, tyvärr går det inte så bra nu när träd och buskar saknar löv och kråkfåglar allt för lätt hittar hennes ägg. Efter en del år utan kalkoner känns det himla roligt att ha en flock här hemma igen som går och myser på gårdsplanen. Med sitt nyfikna sätt och udda egenheter fastnar man lätt sittandes bara tittande på dem, hönor som utforskar och två tuppar som tävlar och uppmärksamhet.

Vårkänslor över gården

Image Inte undra på man vaknar med ett leende på läpparna var dag nu när våren är här. Låt oss hoppas att den är tidig i år i stället för förra året då den var 20 dagar senare än vanligt. I stallet har nästan alla getterna fått sina killingar och åter igen har det bevisats att det krävs ganska mycket av en snickare för att hålla killingarna inne i boxen. I stället för att begränsa för det små har hela stallet säkrats så dom inte kan hitta på allt för mycket bus, att vara utanför boxen och gärna ute på logen är det bästa som finns och skulle det bli lite läskigt när kalkonerna kommer och spänner upp sig kan man hal som en ål klämma sig in till mamma och alla dom andra tanterna med horn.Image På tal om kalkoner så har det  blivit ett ganska invecklat triangeldrama när 8 kalkonhönor försöker vara två tuppar till lags, våra två grupper har nu sammanförts med tråkiga följder för vår gammeltupp som måste si sig besegrad av en yngre förmåga. Han har dock en hel del charm kvar eller det tycker i alla fall hönorna när de faller pladask vid hans fötter. Men skall man nu ha en hedersstund gör man bäst i att göra det lite avskilt så man slipper störas mitt i. Det verkar i alla fall som att han eller hans rival lyckas i emellanåt för till nästa vecka kläcks det första kalkonäggen.

Image

Är det vår så är det man bara måste ut i trädgården och stoppa fingrarna i jorden och känna hur växtkraften ligger och väntar på sällskap, även om jorden i sig är full av liv behövs det växter för att det skall bli en trädgård. Vårat lilla växthus har stått och varit fullt av ingen ting alls egentligen, lådor och krukor som skall komma hem och redskap som har hamnat där när man varit ute och skördat i höstas, med en bra grepp och några spannar hönsgödsel var ordningen återställd och jorden redo för sina nya invånare. Ända sen i höstas har vi planterat vitlök i olika omgångar för att få en så lång säsong som möjligt för salladsvitlök och knippesvitlök. Det största och finaste får stå kvar till midsommar då det tas upp och torkas och får bli nytt utsäde. 10 kg av sorten Cristo hade vi fortfarande kvar och nästan allt fick plats i våra nya bäddar. Även om vi inte har någon värme på i växthuset förser den svaga vårsolen oss med den lilla extravärmen som behövs för att få vitlökarna att vakna och börja växa.

Image

Samtidigt som mängder av killingar, kycklingar och kalvar kommer till världen är det även slutet på resan för en del. En lika viktig del av livet som starten är måste även slutet vara, det är ett stort förtroende att ha djur. Man gör sitt bästa för att de skall trivas och ha det bra här hos oss under deras tid men lika säkert som starten är slutet för eller senare är det dit vi alla skall, precis som vi människor råder över våra husdjursliv måste vi även se till att det livet avslutas på ett värdigt sätt. Ni har tidigare kunnat läsa om slakt och sett bilder från vårt slakteri, förutom att slakta hemma på gården är det det bästa vi har hittat. Men även om det är resans slut för djuret är det mycket arbete kvar med att ta tillvara köttet på bästa sätt, alla våra nötboskap får hänga i minst 2 veckor från slakt tills styckning för att köttet skall mogna och bli så mört som möjligt, sen styckas det på plats och förpackas, här har vi en bild på en av våra Familjelådor full av styckdetaljer och färs, jag brukar säga att det är en liten bit av allt på hela djuret och tycker du om att laga mat finns det en detalj för alla tillfällen, köttbullar mitt i veckan långkok till helgen och entrecote till sommargrillningarna.

Inte riktigt vardag men nästan

Image

Det senaste dagarna har det känts som att man har återvänt lite till sin vardags rytm efter några veckor med jul och nyårsfirande. Nu är man tillbaka med fullkraft och vad är då bättre att sätta tänderna i en ett gammalt projekt som har legat i pipeline länge nu och mognat.Nu när vi har blivit klara med renoveringen av praktikantlägenheten behöver vi något nytt och spännande byggprojekt men innan vi kan börja slita fram skrivdragare och reglar måste det tömmas. Det vi pratar om är en renovering av vår vind här i boningshuset, som alla gamla släktgårdar är den full av minnen och saker. En del får flytta med men mycket får åka på återvinning, skänkas och i vissa få flytta ner igen för en ny chans. Som min svärmor berättade om en ganska oansenlig trälåda som hade varit min frus farfars när han tjänstgjorde under andra världskriget i Stillahavet. Det känns otroligt befriande att bara gå igenom allt för att få vinden tom och redo för uppmätning och planering av bad och sovrum. Dom bästa idéerna får man inte bara sådär utan det måste ligga och mogna lite först.

Image

Men samtidigt som vi gör en insats med detta ligger vår praktikant sjuk så alla det vanliga sysslorna faller på våran lott den med. Här hemma bor det nästan 50 nöt 33 får och nästan 20 getter förutom alla fjäderfä kaniner och grisar så detta med fodring och skötsel tar sin tid. De som kommer till oss på praktik får lära sig detta med djur, hur man fodrar och tankar där kring när det gäller lant och kulturraser, hur man arbetar med djur på ett säkert och roligt sätt och förhoppningen är att när praktikanterna är klara här har dom utvecklat det som kallas djuröga. Förmågan att kunna läsa och tolka det olika djuren, när är de hungriga nyfikna eller bara busiga. Vad är lagom när det kommer till mat och strö hos dem. Plus en massa praktiskt som hur man tämjer kvigor, värkar klövar och kläcker fram kycklingar. Så när vår praktikant nu är sjuk märks det rejält.Image

Vinter är vår mest aktiva tid med djuren då alla är hemma från sina olika beten och det dyker upp en massa ungar mest hela tiden, i nästan alla våra stall rör sig det blivande mödrarna tungt i väntan på nedkomsten, vi har en ganska utsprid lammning och killning och för korna kommer kalvarna under hela året. Vinter är även en bra tid att förnya gamla vänskapsband mellan skötare och djur. I alla grupper finns det riktigt tama individer som gärna kommer fram och hälsar, betydelsen och vikten av dessa djur kan inte underskattas för de visar resten av flocken att det inte är något farligt och att det möjligen kan bli något gott att smaka på i form av en liten lockgiva. Eller som i detta fall vår fd julgran som har fått ett nytt liv som hos getterna där de kan äta klia sig och stänga mot under nån vekast tid nu. När de inte har träd och buskar att leka med passar en gammal julgran perfekt.Image

Det är inte bara det fyrfota djuren som man kan få ganska tama, även om inte hönsen kommer springande för att klappas kan man vänja dem vid ens närvara genom att alltid innebära något trevligt och för höns är det att man har med sig lite god mat. Även hur man beter sig inne i buren med hönorna. Lugnt och fint inte en massa hastiga rörelser eller att man försöker få tag i dem. Mat och vatten nära dörren så man enkelt kan fylla på utan att inkräkta allt för mycket på deras utrymme.

Det lilla hemmets ko

Image

Det första djuren av ett djurslag som anländer till gården får på ett viss bli den mall som man bedömer alla efterkomman djur mot, där av är det extra viktigt för den som säljer livdjur att bara sälja djur som man själv kan tänka sig att avla på. Djur som har dåligt lynne, är dåliga mödrar eller bockar som är allt för tuffa mot folk och andra djur skall inte säljas utan förpassas till frysen. Att sälja olämpliga avelsdjur missgynnar dig själv, intresset för rasen och kan möjligen helt göra att en ny besättning helt uteblir för att man tröttnar.

Image

När vi först skaffade getter fanns det en massa förutfattade meningar här hemma, gick det att äta getkött? luktar inte getter mycket? att hålla getter inne verkar helt omöjligt? trots detta hade vi bestämt oss för Göingegeter  vår enda getras från södra Sverige, vit grå svart brun get med horn som är något av det allra roligaste djuren som jag har eller har haft. Gånarps Emma är en av det ursprungliga 5 getterna som flyttade hem till oss. Emma har på något sätt frusits fast i tiden och jag kommer alltid att se henne som den där tama unggeten som flyttade hem till oss en höstdag, nu är hon 11 år och kan stoltsera med att vara matriarkat i flocken med otaliga ättlingar hemma hos oss och i andra besättningar.  Egentligen är det väll inte så mycket som har förändrats hon är lite lugnare nu för tiden har lite lägre horn och njuter av sin topp position i flocken.

Image

Svar på våra frågor fick vi ganska snart, ja det går utmärkt att äta get och det är konstigt att inte fler har upptäckt denna dolda skatt av svenska mattradition. Ja getter luktar precis som att en ko luktar ko och en hund luktar hund, men bockar stinker i alla fall under brunsten och då kan man i bland behöva tänka sig för som man inte står i fel vindriktning från bockarna. Att hålla dom på plats är ungefär lika lätt svårt som med alla andra djur. Vet man hur en get funkat så är det lätt att sätta upp ett staket som fungerar men det som är mer sant för getter än våra andra djur är att ett gott bete är bästa stängslet.

Image

Men om nu getter är ett sånt fantastiskt djur varför finns det inte fler getter? varför hittar man inte ett paket bockfile nere på ICA? Ser man på getens utveckling har i landet så har den fram tills väldigt nyligen varit ett otroligt viktigt och högt skattat djur som gav en värdefull inkomst det det bönder som var driftiga (precis som det är i dag). Inget kastades utan allt togs till vara så har det alltid varit slaktade man ett djur gjorde man så mycket man bara kunde av det. Blodet samlades till blodmat, skinnet såldes, hornen användes till redskap eller instrument, fettet användes för ljustillverkning och inte minst allt kött inälvor och ben. Kontanter var det ont om i bondstugarna och att då ha ett djur som geten som både ger mjölk ost medan det lever och en massa produkter som man kan sälja efter slakt måste ha varit idealet. Det bästa och finaste ostarna tillsammans med kött och skinn såldes för att man skulle kunna köpa det förnödenheter som man inte själva kunde producera på gården. Det getter man hade över hela landet var otroligt bra anpassade till den miljön de levde i  och var det mest högpresterande man kunde tänka sig. Den avels som man bedrev färgades av den kunskapsnivå som fanns på landsbyggden där det flesta var analfabeter och Darwins utvecklingsteori inte hade fått så stort genomslag. Man sparade ungdjur efter flockens bästa moderdjur och slaktade det sämsta, organiserad avels förekom säkert vid slott och herresäten men det är en droppe i ett genetiskt hav.Image

Getter hamnade i bakvattnet när det moderna jordbruket växte fram i början av förra seklet, anledningarna till detta är flera men några av det största var det kraftiga satsningarna på mejerinäringen och då på kor och komjölk. Getmjölk var innan dess lika om inte viktigare för ost produktionen då utbytet kg ost av liter mjölk är större hos getter än av komjölk. Getterna har länge haft lite dåligt ryckte ända sen landet blev katolskt tiden där innan med asatro var geten högt ärad och på gudarnas boning Vallhall betade geten Heidrun och ur hennes juver strömmade öl och mjöd, så det var inte så konstigt att man gillade getter. Men det riktigt stora hoten mot geten kom inte från kyrkan eller marknaden utan från skogen. Man ville från statens sida gynna skogsbruket och geten såg man som ett hot mot detta och införde förbud mot att getter betade på ostängslad mark vilket var det vanliga. Ville man undvika problem med kronan fick man så snällt ta och hålla sina getter instängda på sin egen mark. Det fanns goda skäll till detta beslut för getter är väldigt duktiga på att beta blad,bark och skott från träd. Getter är mer en något annat av våra husdjur en buskätare mer än en gräsätare det som man för ca 100 år sen ville gynna är det som i dag är ett hot mot vårat öppna kulturlandskap. Många ställen i världen har för lite skog pga högt betestryck och behovet av bränsle, hos oss har skogen blivit ett hot i stället där fler och fler av våra mest värdefulla naturtyper riskerar att försvinna pga bristen på bra betesdjur. Här på gården använder vi getterna till det som de är bäst på att röja bort sly och ungskog från betesmarker som annars riskerar att helt växa igen.Image

Så hur går man vidare med detta? min lösning är ganska enkel vi behöver flera getter, det djurägare som i dag har lite djur kunde utöka sin besättning och alla de som är nyfikna på getter borde få chansen att träffa och lära sig mera om detta fantastiska djurslag som kan bli en av lösningarna på problemet med att bevara våra naturbetesmarker. Har man sen en massa getter som vårdar natur och som ger en massa mjölk till ost och andra mejeriprodukter kommer vi även att vara möjligt för alla de som är nyfikna att hitta sin bockfile på ICA.

 

För alla fina bilder tackar vi Erik Östling

In the long run

Image Så kom till slut den stora dagen som vi på gården har sett fram mot så länge, är det nått man måste ha som lantbrukare så är det tålamod och se det långa perspektivet. Planterar man skog tar det nästan en mansålder innan den är färdig för avverkning medan om man sår havre på våren kan mån några månader senare skörda. Inte så mycket gemensamt kan tyckas men bägge har växandet och brukande av jord gemensamt. En sån fantastisk resurs jorden själva basen för det mesta som vi äter och som även ger oss så mycket energi och  byggmaterial. Den går till ock med att elda med precis som den är i alla fall om man har torvmarker som vi, jag har sett att i vissa delar av världen äter man inte bara grödorna som växer utan även jorden själv, en viktig källa av mineraler när man har en ensidig kost. Image Det vi har väntat länge på skymtar man lite där bakom våra kor, efter nästan 2 år har till slut det sista detaljerna blivit avklarade och vi kan nu till våra getter och kors stora glädje meddela att Bokeslundsgården har blivit lite större. Ett skogsområde med höga naturvärden har nu inlemmats till våra befintliga stycken. Som nästan all vår skog är den beläggen på mossmark vilket gör den till en ren fröjd när man skall stängsla för det är mjukt och helt stenfritt så redan till nästa sommar kommer det första djuren att få beta på området för att påbörja den långa processen med restaurering.

Image

Skiftet haren ganska skiftande karaktär över sig och går från öppen betesmark i norr över slyskog till fin björkbacka med Enar i söder. formen är som hämtad från en gammal karta med solskifte som var vanligt förekommande innan innan våra stora jordskiftesreformer. Kor och getter kommer att frodas i detta nya område efter att stängslet har kommit upp, med sina mycket olika betestekniker kompletterar det varandra väl getterna är tuffa med buskar och träd medan korna är gräsets stora fiende. Korna är även duktiga på att knäcka småträd och sly som getterna inte klarar av själva. Image

Våra getter har jag prisat i flera inlägg och nu när vår getflock ständigt växer passar det utmärkt med mera betesmarker till dem. Vårt första och största område har inte så mycket kvar av sly att fälla till getterna och har nu under stormarna fått en hel del vindfälle och det passar nästa korna bättre när det gäller att underhålla ett område som vi gör allt för att gynna en kraftig och smakrik gräs och örtflora.

Image

En annan trevlig effekt av allt detta arbeta är obegränsat med ved av bästa sort, är men en gård med tre hus och 10 olika eldstäder går det åt en hel del under ett år, allt från brödbak, bastu till kaminen skall ha sitt och nästan allt kan tas till vara. Stora klumpar som man kan lägga på när man skall lägga sig till tunna grenar som värmer bakugnen snabbt när man skall grädda flera bak under samma dag.

Hösten en tid för nya starter

Image

Man saknar inte kon fören båset är tomt, Saga här till höger har tillsammans med sin dotter flytta från gården för att lägga grunden till en ny besättning med Fjällnära kor. Det är dock inte så mycket saknad då man knappt kan tänka sig bättre startdjur. lugna, fina vana att stå uppbundna. Nu får man bara hålla tummarna för att sommarkärleken Gordon har gjort sitt och Saga kommer att få en kalv till vintern så att det nya ägarna kan komma i gång med mjölkandet.Image

Inte bara kor har lämnat oss även två Göingegettjejer fick flytta till Skivarp för att förstärka en besättningen som till stora delar stammar från vår. Deras ena trotjänare Darma var den första geten som föddes här hemma och det känns skönt att veta att hon har ett sånt bra hem, Maja och Lisa kommer att trivas alldeles utmärkt med det andra djuren och folket på gården. Antalet getter minskar visserligen något men titt som tätt trillar det ut nya ur getterna. 5 killingar har kommit under sommaren/hösten var av den ena från en av årets killingar som inte var året när hon själv blev mamma till en liten dotter. Getter har en unik förmåga att föröka sig om det trivs. Det gäller att man har stenkoll på vilken bock som går med getterna hela tiden för att kunna veta härstamningen på killingarna som kommer även nu under sommaren.

Image

Även hos fåren blev det lite tunnare, av årets lamm så är det främst tacklammen som har en chans att bli avelsdjur. Men efter att vår granne som har Klövsjöfår frågat om vi hade någon fin bagge till övers fick nummer 90 chansen att få en hel flock med egna tackor att underhålla. Man blir förundrad över en tillväxt som lammen har, när det föds väger det inte många kg men efter sommaren på naturbete får man rejäla slaktkroppar och fina skinn från dem. Våran nya praktikant Glenn har ett extra gott öga till fåren och har det senaste dagarna klippt hela vinterflocken. Så många runda tackor skvallrar om en bra sommar och många fina lamm till vintern. Så här på hösten har man många svåra val när det kommer till vilka djur man skall spara själv, vilka man kan sälja och vilka som skall slaktas. Får nog bli så att flocken utökas med några nya ungtackor när man ser så många fina ungdjur.

Image

Det är inte Bara så att djur lämnar oss utan en och annan får även flytta hit i stället, som snyggingen här på bild Almviks Ola Melika Vera Selmen. Med ett sådant namn måste man vara en riktig kanonkille! kan bor nu med ungbockarna men skall snart få flytta in med våra gammalkillar Dunder Hård och Charlie. Oftast så är bockarna mycket goda vänner när getterna har flyttat till sitt vinter visste. Det händer inte så ofta men i bland behöver man ta in nya avelsdjur för att kunna skapa nya spännande kombinationer med det som vi redan har här hemma. Alla våra flockar av idisslare är så pass stora att man kan vara nästan självgående med egenrekrytering av både han och hondjur men när det dyker upp en fin kille som Ola här på marknaden kan man inte motstå.