Fredriksdal

ImageUtflykt till Fredriksdal för att titta på fina lantraser som njuter av vårvindarna från sundet. Väldigt pampigt när man har passerat rossamlingarna och ser hur huvudbyggnaden ramas in av avenbokshäckar och bokträd.ImageDom med god marginal ljudligaste djuren är Skånegässen, den stora hannen främst i bilden skulle med alla medel försvara sin hona från alla besökare.ImageBetydligt tystare är det hos Linderödssvinen den stora suggan följer varje besökare nyfiket om det kan tänka sig att det är en skötare förklädd och som kommer med mat. Vägen till ett gris hjärta går via magen.ImageDeras stora flock av Vänekor och Skånska röda har fått flytta ut från det mögelangripna stallet och bor nu i sprillans nya vindskydd, korna verkar mycket nöjda med lösningen då dom kan ligga och solbada hela dagarna

ImageEtt glatt återseende är den Skånska röda tjuren som är född hemma hos oss, fast nu är han mer än dubbelt så stor som han var när han lämnade oss föra vintern med kvigan Ida.

Annonser

Granemålakalven Bokeslunds Luther

En film på vår nya Granemålakalv lite ostadig men så pigg och nyfiken

Granemålalycka!

ImageDet är svårt att beskriva hur glad man blir när allt en ny kviga kalvarin och allt går som det skall. Bokeslunds Inga sällar sig nu till skaran av Granemålakor efter att hon fick tjurkalven Bokeslundsgårdens Luther, om någon veckan får han flytta ut i hagen med dom andra i flocken och träffa sina halvsyskon. Nu har vi bara en kviga kvar i Granemålagruppen som skall kalva och nu hoppas man extra mycket på att det blir en liten kvigkalv nu när vi har fått två tjurar och bara en kvigkalv. Mamma Inga är verkligen en mönster ko lugn fin och har inget i mot att handmjölkas rör inte ens benet eller vänder på huvudet när man börjar tvätta juvret.

ImageImageImageImageImageImage

Spring is in the air

ImageVarit på årsmöte och bildande av Svenska Kulturhönsföreningen, för nästan 10 år sen började jag intressera mig för dessa raser som föreningen nu skall arbeta med att bevara. Kulturraser kan beskrivas som genom planmässig avel bildad djurras. Vi hoppas nu att föreningen får en flygande start och att arbetet med att bilda stamböcker och avelsrådgivning kan komma i gång omgående. När man kom ut i stallet i morse efter att ha varit borta en dag hade getterna tagit tillfället i akt och rymt ur sin kätte för att undersöka allt som dom kan komma åt, bom känner nog doften av vår i luften och vill komma ut för att se om det finns något smaskigt som dom kan äta.

Image

Men det är inte bara getterna som har vårkänslor, ute i kohagen tar alla djuren sin middagsvila ute i solen framför att ligga inne i vindskyddet.

ImageVår äldsta ko på gården Founder i Granemålarasen Rut ligger med hela flocken kring sig i halmen och bara njuter och som jag tror väntar på sina första barnbarnsbarn har vi lite tur skall det komma två stycken nu under våren.

Image

Även inne hos tjurarna är det lördagsmys gammeltjuren Fredriksson och hans andreman här på bild Bruna visar småkillarna hur man skall uppföra sig som tjur. Frun kommer från Fredriksdal och är tam nog att misstas för att vara oxe en riktig gossepelle som skall bli pappa till sina första kalvar nu snart.

ImageÄven inne i stallet är det lugnt i kviggruppen försöker tjejerna ligga så nära varandra som möjligt. Tänk om dom kunde vara så här omedvetna om rangordning under resten av livet. Kor har väldigt olika personligheter, vissa har en lugn avslappnad stil medan andra håller benhårt på sin rätt att som ranghög köra med dom andra i flocken.

ImageÄven hönsen passar på att njuta av solen, hos våra Isbarhöns är det bara tupparna som går runt och visar upp sig, hönorna har fullt upp med att sola och värpa ägg.

ImageDom enda som får vänta med solen är äggen, först 4 veckor i kläckeran innan blekingeällingarnaa får se dagens ljus för första gången. Denna veckan ha vi ett nytt rekord med nästan 150 ägg som gick in i kläckaren får bara hoppas på bra befruktning så kan vi snart stänga av kläckaren för säsongen då vi har alla dom kycklingarna och ällingar som vi behöver.

Ännu mera vår

Image

Våra killingar har gjort stallet till sitt och när kvigan Josefine är på besök hos tjuren verkar dom väldigt missnöjda med att hon inte finns hos dem och att hennes plats är tom. Josefine blir två år nu till sommaren och det är tid för henne att träffa tjuren och få en liten kalv förhoppningsvis om 9 månader. Hon är väldigt special Josefine av hennes fars alla avkommor är hon den enda tjejen, så med 9 bröder blir man lätt lite bortskämd och får bästa platsen i stallet.

Image

Den övriga flocken vilar som bäst ute i vindskyddet men så fort kameran kommer fram finns det alltid några som skall störa friden och vissa upp sig lite extra, det känns på dem att våren är efterlängtad, trots att det inte är något som växer i vinterhagen går dom ändå och letar efter dom första gröna stråna som tittar upp.

Image

Nere i skogen hittar man tydliga spår att våra hackspettar gillar vår senfärdighet med att ta han om vindfället, över hela stammen ser man hur dom har med enkelhet fått bort barken för att komma åt larverna som gömmer sig där under. På andra ställen ser man kottar som har rensats på frön.

ImageEfter en tung vecka med motorsågen tog vi en lugn fredag med sekatören och gav oss på vindruvorna i växthuset. Vi har ca 20 olika sorter vindruvor som ger skörd från sommaren långt in på hösten. Det vi inte hinner äta själva eller sälja pressas till juice, när pressningen är klar finns det fortfarande mycket gott kvar så våra grisar äter mer än gärna.

Image

Vårvärmen i växthuset motsvarar dom förhoppningarna som man har även om det utomhus är kring 0 och blåsigt. Inne i värmen växer sallad ruccola och salladsvitlök för fullt och det börjar röra sig i knopparna hos persikor aprikoser och nektariner.

Image

Men förra årets ympningar slår persikorna med hästlängder när dom redan har kommit i gång med dom första bladen. Nu är det bara att hoppas vi inte får en sen snöstorm och kyla får då blir det inte roligt för vårens allra snabbaste växter.

17 grader den 6 mars

Image

Efter en helg i Jämtland med årsmöte i Föreningen Allmogegeten där det man får träffa många engagerade djurägare och få en fantastiska rundvandring på Jamtli känns det härligt att påbörja ett verksamhetsår med en oförändrad styrelse och dubbelt så många suppleanter som tidigare. Många idéer på hur man skall förbättra verksamheten och många artikel förslag till vår tidning Heidrun. Namnet Heidrun kommer från asagudarnas get som betade på Valhalls tack och ur hennes spenar rann mjöd och öl så det räckte till alla och fram åt kvällen slaktades hon så alla kunde äta av henne, på morgonen stod hon där betande som om inget hade hänt, riktigt så går det inte till på årsmötet men det visar på vilket viktigt djur getterna var för dom forna nordborna.

Image

Även om det är trevligt att besöka Jamtli så trivs jag ändå bäst hemma på gården med våra projekt. Arbetet med vår fälad har fått riktigt bra fart nu när vi har 4 praktikanter här på gården, dom hjälper till med trädfällning och risdragning men även att samla upp gammal taggtråd som finns kvar i kanterna.

Image

Även om man vill fortsätta att arbeta med fäladen hela dagen har man dom som väntar på en här hemma, hos ungdjuren är man alltid efterlängtad för det kan ju hända att man har något gott med sig. Dom verkar extra rastlösa när solen skiner ute och fönvindarna kommer, nu är det bara nån månad kvar till dom första djuren kan börja flytta ut på betet om vi bara får lite värme och gräset växer.

Image

Vårtecken finner man över allt här hemma Videkisar tittar fram till glädje för bina

Image

Snödroppar ..

Image

och Snöklockor vi gammelmormors husvägg.

Image

Här hemma möts man av vårens tidigast blommande buskar Hybridtrollhassel  som fyller sina kala grena med vackert gula blommor

Image

Även i gräsmattan finns det överraskningar som kommer fram när snön smälter bort

Dubbelt tillskott i Granemålarasen!

Image

På ett dygn fick denna mycket fåtaliga ras två nya medlemmar dundersystrarna Finally och Gabriella nedkom med var sin brun kalv. Det är andra året i ras som dom kalvar inom ett dygn av varandra och exakt 365 dagar sen sin förra kalv. Det är inte många av våra kor som är så punktliga. Dessa bägge systrar är långt från nybörjare och kommer förhoppningsvis att bli mormödrar detta år då döttrar Myran och Inga skall få sina första, även deras mor Rut som är ett av dom ursprungliga djuren som hittades ser väldigt rund ut så man kan hoppas på tvillingar där, Rut är en riktig dunderko som var en av dom tre första som vi köpte till Bokeslundsgården 2004 hon fyller 14 år och har under tiden hos oss fått 5 kalvar 3 kvigor och två tjurar, alla är i livet än i dag utom en av tjurarna men han är ändå förevigad på grund av sitt stora genetiska värde för rasen blev och blev utvald till semintjur.

Image

Dom bägge kalvarna är nästan förvillande lika men har man samma far och mödrar som är helsyskon är inte annat att förvänta. När man har en ras som det finns så oerhört få djur av är varje kalv så oerhört viktig, har fick vi jämnast möjliga fördelning då det var en tjur och en kvigkalv. Kvigan kommer nu att växa till och om två år kommer hon förhoppningsvis att själv vara reda att få kalvar och hjälpa till med rasens fortlevnad. Vi försöker att använda alla handjur i avel för att få största möjliga spridning på gener och så många olika kombinationer som möjligt.

Image

Gabriella som var den första som kalvade fick göra det i vindskyddet medan storasyster Finally fick kalvningsboxen inne i stallet eftersom det såg ut att det var horn som skulle kalva först. Gabriellas kalv blev lite nedkyld och hade svårt att hitta rätt så vi fick hjälpa till så han fick i sig den livsviktiga råmjölken som är fullmatad med energi och antikroppar som kalven behöver få i sig så fort som möjligt efter födseln. För att snabbt på i gång kalven mjölkar vi ut så mycket som möjligt ur kon, sen ger man kalven råmjölken via en son som man stoppar ner i magen via munnen, då får kalven snabbt i sig all mat och man vet att det inte rinner fel och hamnar i lungorna vilket kan leda till i bland dödliga lunginflammationer.

För er som är lite känsliga kommer lite kraftiga bilder!

En vanlig kalvning går väldigt fort, från det att vattenkalven eller fostersäcken har brustit är kalven ofta ute inom en timma, om den inte skulle vara det kan det bli aktuellt att hjälpa till. Inom några timmar efter kalvningen kommer vanligen efterbörden också ut, kor så som dom flesta djur vill undvika att locka till sig rovdjur så dom äter vanligen upp hela efterbörden direkt.

IMG_5190

Skapa en gratis webbplats eller blogg på WordPress.com.

Upp ↑