Hjälp från Simone och Sven

Image

Simone och Sven har varit på besök här hemma precis som hos så många andra i Skåne och södra Sverige, vi har haft mer än vår beskärda del av skador under vinterstormarna men efter dessa två har vi klarat oss förvånansvärt bra. Att Skåne är ett landskap som utsätts för stormar och kraftiga sådana är något som man får räkna med så om man låter döda och skadade träd står kvar där dom kan göra skada eller om man inte ser till att säkra byggnader och då framförallt tak får man räkna med skador. Större delen av den skog som här till gården hittar man i Lybymosse. En mosse som aktivt brukad till för ungefär 50 år sedan där man skördade torv för husbehov och avsalu, gårdarna Lyby och Brunstorp hade alla andelar i mossen där man kunde skörda så mycket torv man ville. Mosse är i dag till stora delar täckt med blandlövskog som domineras av Björk men man hittar även Asp, Al och Ek.Image

Vi kraftig nederbörd och snösmältning blir den lågt liggande mossen mera en sjö än skog. Det områdena som tillhör gårdar som varit flitiga med torvskördandet är nu helt under vatten och det ända framkomliga vägarna är det vallar som lämnats för att kunna frakta den torra torven ur mosen. Dessa vallar är till stora dela bevuxna med träd och under stormar som dessa ligger därför träden i skock längs med dessa.

ImageSom jag skrev innan så är Björk det vanligaste trädslaget, den gillar vanligen fuktiga marker och har ett stort vattenbehov under sommaren. Björken är snabb att kolonisera nya områden och växer snabbt. Men även om man då kan tycka att mossen är den perfekta platsen för Björk så finns det en stor nackdel. Torv har ett lågt PH och är mycket syrefattigt för att inte rötterna skall dö måste björken ha ett stort men ytligt rotsystem.

Det funker förvånansvärt bra i början av Björkens liv men efterhand som bom blir större och tyngre börjar de ofta att luta och när det börjar blåsa lägger som sig helt ofta drar dom med sig andra träd i fallet och det gör att röjningen blir både farligare och svårare med stammar som ligger i spänn och rotvältor som måste undvikas.ImageInte bara förlusten av träden påverkar oss utan även en massa extraarbete när stängsel dras med när träden faller. Stängsel som detta måste lagas innan våren och kommande betessläpp. Mossen har under et senaste åren varit ett av våra fokusområden för restaurering. Vi fäller skogen i omgångar för att återskapa det öppna landskapet med betesdjur och en rik markflora. Dessa Björkar skulle alla fällas för eller senare som en del i detta arbete, det blev med Simones och Svens hjälp bara lite tidigare än beräknat.

Annonser

Goat Moth varken mer eller mindre

ImageArbetet med att ordna med ved för kommande vintrar är inget för den klene, men det är ett jobb som ger mersmak. Det börjar man med att man vill restaurera betesmarker dels för sina djur men också för mångfalden av djur och växter som gynnas så står man snart inför faktumet att man måste låta motorsågen arbeta. Träd och överskottet från dem är ett stort hot mot vårt kulturlandskap av ängar och beteshagar. Så för oss är det dubbel nytta restaurerade beteshagar och massor av ved till vintern, det blir ofta en rik blandning av olika arter. De mest dominerande i år är Ask Asp Al och Björk. vilket är bra till lite halvbra ved om man räknar på energimängd men allt är odlat här på gården. När man står där som bäst och matar in ved för kommande vintrar är det ofta inte så spännande det som ger något är att se hur vedhögen växer närmare taket men så i går dök något roligt upp. Denna ganska stora mörka larv var fast besluten om att inte följa med in utan kröp i motsatt riktning. ImageFrån en ganska väl perforerad bit Asp hade varit hans hem fram tills i dag, jag har sett dessa nästan helt ihåliga asparna tidigare men aldrig vad som har skapat gångarna. Vi har nästan inga fina Aspar nere i mossen dåalla som vi sågar ner är mer eller mindre fulla av gångar och våra hackspettar har haft en förkärlek att hacka i dessa träd. Nu vet jag varför! vem kan inte motstå en sur och ganska bestämd larv på ca 5 cm?ImageDenna gynnaren hade en egenhet till, den luktade get, tänkte inte så mycket på det först. Asparna är tagna från skogen där våra getter betar och det är möjligt att en bock eller fem lämnade ett visitkort på denna stocken och det är det som sitter kvar än och ger doft åt larven. Men det hade jag fel i detta är gångarna som den Vanliga trädfjärilens larv gör. Den mer beskrivande namnet Vedborre borde användas i stället för att ge en rättvis bild om vad det handlar för ett djur för denna gynnaren lever i ca 4 år som larv innan den är redo för att förvandlas till vuxen och då äter den inget utan får nöja sig med energireserverna som den har samlat som larv. Så har vi detta med getlukten som snart fick sin förklaring av det engelska namnet Goat Moth vilket känns helt logiskt vilken fjärill skall man ha i sin gethage om inte en Goat Moth?

Den första dagen på vuxenlivet för årets bockkillingar,

ImageDen första dagen på vuxenlivet för årets bockkillingar, det har blivit gamla nog nu för att lämna mamma och systrar för att flytta med pappa Dunderhård till ny saftig vallåterväxt vid våra dammar. Anledningen till att vi särar på han och hondjur är att vi vill att getterna skall sluta med sin mjölkproduktion och komma i form till beteckningssäsongen som börjar i augusti/september, vi väll även ha koll på vem som är far till vilka killingar och då får alla handjur flytta så långt bort från getterna som det bara går. En get är dräktig i ca 5 månader  och från slutet på denna månaden brukar dom börja brunsta.ImageKänns extra roligt att få träffa denna kilen, i vintras hade han hans mamma lite svårt att föda fram honom och vi fick hjälpa till att få ut klumpen. Nu är han så pass välväxt att han klarar sig själv utan mamma.ImageMan kan lugnt säga att nästan 30 getter har ganska stor inverkan på sin närmiljö. I skogen har vi 1-2 gånger i veckan gått ner och fällt mindre träd och sly så att getterna har kommit åt blad skott och bark på dom yngre grenarna. Förhoppningen är att inom några år ha en återställd betesmark med enstaka träd i stället för sumpskog med  Björk och Al.ImageMen det är inte bara framsteg med getterna, en av dom yngre getterna har fått en skada på juvret som har lett till en inflammation, inget annat att göra än att ringa vår veterinär Julius som kom och skrev ut en kur Ehacilin, så nu är det bara att behandla och se hur juvret reagerar på behandlingen geten själv och hennes killing verkar helt opåverkade av inflammationen och har bra aptit och humör.

Hagmark på gång

ImageSåna fantastiska medarbetare man har vårt skogsbete har aldrig varit i bättre skick sen vi fick det stängslat för getter och flocken flyttade in. Tidigare år har vi mest haft kor på dom delarna av området som har varit mer öppet, det fungerade bra men deras tyngd och trampande fick som följd att den mjuka mossmarken blev väldigt knölig. Nu när vi bara har getter där inne återgår den snabbt till en jämt och fin grässvål, då korna gick mellan tuvorna hoppar getterna gärna på dom i stället och bidrar på så sätt till att området blir jämnare för var vecka som gå. Efter den senaste veckans ymniga regnande  fungerar skogen som ett översilningsområde som fångar upp sediment och näringsämnen från kringliggande åkrar och förhindrar att det sköljs ut i större vattendrag och bidrar negativt till vattenmiljön.ImageVintern 2012 började arbetet med att hugga och röja i denna delen och redan efter bara några månader med betesdjur ändras karaktären betydligt, Där mossa och lummer dominerade hittar man nu mer örter och gräs. Det är fortfarande alldeles för mörkt och många av dom träden som man i dag ser måste bort för att grässvålen skall kunna växa sig stark.ImageMedan det i vissa områden ser riktigt lovande ut känns det mer som en regnskog i andra, man får följa dom gamla stigarna som man använde då man skördade torv i mossen. Detta är inte ett projekt att skapa betesmark till djuren utan i stället att restaurera ett helt område till sin forna glans. Det kommer att finnas frodigt bete till djuren, timmer och ved att hugga, vattensamlingar till våra vänner grodorna, evighetsträd som är viktiga som boplats och skafferi åt våra hackspettar.ImageHär har vi delar av betesmarksskaparna  en till två gånger i veckan ger jag mig ut med motorsågen för att fälla sly och buskar till dom, dom flesta av vide buskarna visar redan kraftiga skador av getterna och när dom tas ner kommer getterna åt dom bästa bladen ocg skotten, efter en vecka återstår endast rengnaga stammar, det som från början var ogenomträngliga snår får nu ge vikna för hagmarksväxter. Endast dom största stammarna använder vi till ved resten får ligga kvar och bidra till kretsloppet, på mindre en ett år försvinner det mesta av riset och endast stammarna återstår.

Brunnslock till fäladen

ImageAtt arbeta med jorden och tamdjur är att vara en kedja man fortsätter arbetet med att förändra och förvalta så att kommande generationer skall kunna fortsätta. så går mina tankar kring gammelmormor Inga, för en så där 25 år sen ordnade hon så att en ek blev nedtagen och uppsågad till plank och reglar. Hon visste inte då vad dom skulle användas till men säkert fanns det en tanka om att dom kommer säkert till bra användning i framtiden. Mycket riktigt i april 2013 var det äntligen tid att använda dom.ImageEk är så där jobbigt hårt att arbeta med och det behövs bra grejer för att det skall funka tillkapning ordnas bäst med bänksåg och sen måste varje skruvhål borras och försänkas innan skruvarna kan komma på plats.ImageNu kan det vara så att vi tar i lite i överkant men det känns bättre att göra det ordentligt från början så slipper man göra om senare, 4 st 10 cm skruv i varje ända det blir 80 cm på bara en liten stump vid sidan av luckan, dom fullånga planken har 20 skruv var i sig.ImageSå här blev resultatet med den lite lyxiga detaljen så luckan hålls öppen och är lättare att stängaImageLite för tung att få på plats själv men med två starka praktikanter gick det hur bra som helst

Snart en fin Fälad

ImageKänns som att vi har lite medvind på våra olika projekt nu. Vår fälad får ett riktigt ansiktslyft och är på väg att återfå sin forna glans med både beteshagar och slåtterängar. För att vi skall nå hela vägen fram så är det många björkar som skall fällas så att gräs och enebuskar trivs bättre.ImageTill vissa sträckor av stängslet har man använt enestolpar, lokalproducerade, miljövänliga, komposterbara och hållbara kan det bli bättre? vi skall försöka att fortsätta denna fina tradition. Men vi vill ändå ha några Enar kvar i markerna så det får bli en kompromiss av olika stängselstolpar.ImageFäller man mycket träd blir det även mycket ris, en del lägger vi i högar till fåglar och insekter men mycket bränner vi på plats för att minska körningarna på den känsliga marken. den röjningen som vi genomför nu är den första på minst 40 år och den kommer att ske  i omgångar dom närmaste 5 åren. allt för att marken och växtligheten skall hinna anpassa sig till den öka solinstrålningen och näringen som kommer från rotsystemet till dom träden som vi har sågat ner. Går man för snabbt fram kan man göra mer skada än nytta.

Fram med motorsågen för att få ett rikt odlingslandskap

ImagePå många håll i världen är det brist på träd allt mer skogsmark tas i anspråk av jordbruket för att odla eller beta. Här hemma är det tvärt om vi har för mycket skog och en akut brist på betesdjur som kan hålla landskapet öppet. Så vill man arbeta med att bevara den biologiska mångfalden som man hittar i betesmarker och ängar är ett av dom viktigaste redskapen motorsågen. Här ovan ser ni vår praktikant Ben i full färd med att kvista och kappa upp en ek. Det stycket som vi arbetar på har varit i min frus familjs äga i flera generationer och har varit utarrenderat under lång tid. Gammelmormor Inga som bor i huset som man skymtar i bilden tror att det var mer än 40 år sen man kanthögg sist. Mycket av stycket har varit bevuxet och ännu mer har varit skuggat av alla träd som kryper sig in och för varje år tar mera i anspråk av stycket. Men nu när vi sågar tar vi inte allt, kvar lämnar vi äppelträd, rönn hagtorn lönn och plommon. Man blir glad när man hittar 3 lindar som vi kan börja hamla och ytterligare bidra till att återskapa ett mer ursprungligt utseende.

Image Det är även roligt att arbeta med motorsågen för resultatet är så påtagligt. där det ena stunden är fullt av sly och träd är det nu en vacker kant med stengärde. Det blir även mycket ved som kommer till användning på gården och mycket av näringsämnena som är i dom mindre granarna återförs till marken när det eldas. Värmen från eldarna kan även väcka vilande frön som är beroende av höga temperaturer för att gro.

ImageHar vi bara lite tur med vädret i dag kommer vi nog att bli klara med och båda fälla dom sista och städa undan. En liten lövhacka är till stor hjälp för dom praktikanter som drar ris. Även om man försöker ta allt med motorsågen kan det hända att man glömmer en gren eller två. Funkar på både mjuka och håra träslag och man blir snabbt ganska proffsig med den.