Kulturen sommar

Image

Är det inte lite för bra? är det verkligen så här skåningarna har det? Fantastisk lantmiljö, strålande sommardag och familjen samlad vem kan begära mer? Detta är verkligheten för fantastiskt, Emma och hennes familj på Kulturens Östarp som ligger mellan Sjöbo och Lund lever drömmen. Friluftsmuseum sen snart 100 år och allt startade med gården som ni ser i bakgrunden, Gammelgård är kärnan i det som är Östarp, helig mark för alla som arbetar med lantraser, Georg Karlin grundare till Kulturen i Lund och Östarp arbetade från början med att bevara det sydsvenska lantbruksdjuren bland annat Urkon från Markaryd för att vissa på den typ av djur som redan på 20-talet var på väg bort att gå förlorade.

Image

Karlin var före sin tid när det gällde bevarande och inget av det raserna som han skapade en fristad för på Östarp finns kvar i dag då bevarande inte var på modet. Jordbruket har alltid varit en viktig del av museets verksamhet, att inte bara vissa hur det en gång Var utan faktiskt vissa hur det Är. Besöker du Östarp kommer du hitta en mångfald av lantraser bl.a. Linderödssvin, vår enda skånska och svenska lantrasgris som länge setts som ett ”museumdjur” till för att visa inte att brukas. Linderödssvinet visar dock framklövarna i restaurangvärlden och dess goda kött som djurägarna har fått ha för sig själva fram tills nu är högt eftertraktat.

Image

Bokeslundsgården har nu under flera år samarbetat med Kulturens Östarp och nu under sommaren hjälper våra Göingegetter och Ringamålakor/Skånska röda/Granemålakor till att bevara det öppna beteslandskapet och rika floran. Gamla svenska djurraser i klassisk miljö formade av och med varandra genom tiden. Så på samma marker som en gång Urkon betade går nu våra kor två länkar i kedjan som måste få finnas kvar för att denna miljön skall få finnas

Annonser

Är gräset verkligen grönare på andra sidan?

Image

Är man ko är svaret alltid ja på den frågan, det är det vi har lärt våra betesdjur genom århundradena. Du har det bra i den hagen där du är men så fort jag ger dig chansen att bytta finns det något ännu bättre som väntar. På samma sätt som vi har präglat våra djur att villigt gå till nya betesmarker så fort vi har gett dem möjligheten så har vi även agerat själva.

Så länge som det har funnits jordbruk har det funnits en utvecklande kraft att förbättra förädla förändra våra grödor och djur, i mångas ögon sätter man likhetstecken mellan dessa tre ord. Men det finns viktiga skillnader att iaktta. Om du har en flock med kor till exempel och du får mjölk kött och hudar till din egna familj och till att sälja, du får oxar som hjälper dig på åkern så du slipper gräva för hand eller köpa en häst, frid och fröjd. Men så en dag inser du att du får så himla mycket mer betalt för din ost och mjölk än för köttet och du börjar spara kalvar efter dina bästa mjölkkor även om de inte är så köttiga. Här sker förändringen sakta men säkert av din flock eller om man skall se det lite större en hel ras, den är inte bättre än vad den var innan bara anpassad till det rådande marknadsförhållandet. Inte bättre bara bättre anpassad.

Image

Kor är bland det svåraste vi har i våra stall att förändra på detta sett med att anpassa vårt befintliga djurmaterial till efterfrågan. Kor tar lång tid på sig att bli vuxna och får bara en avkomma per år. Om man jämför med får som får dubbelt så många avkommor per år om inte flera och kan börja redan när dom själva är ett år medan korna behöver bli två innan de är färdiga. Även detta med antal avkommor är viktigt för du får dubbelt så många att välja på när det gäller fåren, så det blir lättare att välja ut det han och handjuren med bäst egenskaper och man kommer snabbare fram i utvecklingen. Image

Men så finns genvägen till framgång eller så har i alla fall många tänkt, i stället för att fortsätta denna anpassning av våra Svenska raser har man tagit chansningen och tagit in helt nya raser som är danade under helt andra förhållanden än våra. Många av dessa satsningar  har haft det bästa avsikterna och fått staten som aktör för att gynna den inhemska produktionen och bistå ekonomiskt för att sporra import. Många är det raser som har testats i Sverige och många är och allvarliga är följderna. Men svenska är som han är mest han vill vara modern och ha moderna djur i sina stallar kosta vad det kosta vill, självförtroendet på det som man genom generationer har avlat fram är som bortblåst. När Hollänska kor tyska får och höns från nästan hela världen kommer till oss. Kritiska röster för dessa satsningar på importerade kor fanns det och med argument som att hade man satsat lika mycket resurser på att utveckla den svenska kon som man hade på att importera hade vi haft minst lika bra djurmaterial som producerar lika bra som det importerade gör i sin uppkomstmiljö.

. Image

Djur har alltid kommit till oss från andra länder men det har varit i en mycket blygsam omfattning om man jämför med vad som hände under den senare delen av 1800-talet. Då som innan hade varit som ett regn på sjön blev nu i ställer en torrläggning innan man fyllde på nytt vatten från en mängd olika håll. Dessa importerade djuren har satt sina spår i många av våra svenska raser fram till att ett organiserat bevarande tig sin form och man började värna om det som fanns kvar av svenska raser. Det finns en uppsjö av benämningar som används på olika djur allt från allmogeras, lantras kulturras produktionsras ja förvirringen kan bli total, sen att olika personer och organisationer har avvikande synsätt och syfte med sin verksamhet hjälper inte till att göra det hela enklare.

Image

Som engagerad i bevarandet blir man inte allt för sällan frustrerad och förundrad över att våra svenska raser inte är mer populära, var finns stoltheten över det svenska djuren? djur och raser som tillsammans med oss  har format vår utveckling och inte minst vårt svenska kök. Vi har fantastiskt fina raser som producerar unika råvaror som borde få finnas även i framtiden och för att det skall vara möjligt måste det finnas djur och lantbrukare som håller dem. Så skall vi sluta kasta ut barnet med badvattnet och värna på bred front om våra unika raser både det som är riktigt gamla och nykomlingarna som har visat att det platsar här? Framtiden ser mörk ut om vi inte gör det, vi går från rasernas tidevarv till hybridernas där lantbrukaren blir uppfödare och avelsarbetet ägs av storföretag. Redan i dag är våra kycklingar och värphöns nästan uteslutande korsningar, det mesta av allt det griskött vi äter är från hybrider, det nötkött vi äter kommer till allt större del från korsningsdjur och om utveckling är den samma hos oss som i andra länder snart även mjölken. Det blir inte längre bonden själv som äger sina avelsframsteg utan det är storföretagens hemligheter hur man blandar till den bästa värphönan.

In the long run

Image Så kom till slut den stora dagen som vi på gården har sett fram mot så länge, är det nått man måste ha som lantbrukare så är det tålamod och se det långa perspektivet. Planterar man skog tar det nästan en mansålder innan den är färdig för avverkning medan om man sår havre på våren kan mån några månader senare skörda. Inte så mycket gemensamt kan tyckas men bägge har växandet och brukande av jord gemensamt. En sån fantastisk resurs jorden själva basen för det mesta som vi äter och som även ger oss så mycket energi och  byggmaterial. Den går till ock med att elda med precis som den är i alla fall om man har torvmarker som vi, jag har sett att i vissa delar av världen äter man inte bara grödorna som växer utan även jorden själv, en viktig källa av mineraler när man har en ensidig kost. Image Det vi har väntat länge på skymtar man lite där bakom våra kor, efter nästan 2 år har till slut det sista detaljerna blivit avklarade och vi kan nu till våra getter och kors stora glädje meddela att Bokeslundsgården har blivit lite större. Ett skogsområde med höga naturvärden har nu inlemmats till våra befintliga stycken. Som nästan all vår skog är den beläggen på mossmark vilket gör den till en ren fröjd när man skall stängsla för det är mjukt och helt stenfritt så redan till nästa sommar kommer det första djuren att få beta på området för att påbörja den långa processen med restaurering.

Image

Skiftet haren ganska skiftande karaktär över sig och går från öppen betesmark i norr över slyskog till fin björkbacka med Enar i söder. formen är som hämtad från en gammal karta med solskifte som var vanligt förekommande innan innan våra stora jordskiftesreformer. Kor och getter kommer att frodas i detta nya område efter att stängslet har kommit upp, med sina mycket olika betestekniker kompletterar det varandra väl getterna är tuffa med buskar och träd medan korna är gräsets stora fiende. Korna är även duktiga på att knäcka småträd och sly som getterna inte klarar av själva. Image

Våra getter har jag prisat i flera inlägg och nu när vår getflock ständigt växer passar det utmärkt med mera betesmarker till dem. Vårt första och största område har inte så mycket kvar av sly att fälla till getterna och har nu under stormarna fått en hel del vindfälle och det passar nästa korna bättre när det gäller att underhålla ett område som vi gör allt för att gynna en kraftig och smakrik gräs och örtflora.

Image

En annan trevlig effekt av allt detta arbeta är obegränsat med ved av bästa sort, är men en gård med tre hus och 10 olika eldstäder går det åt en hel del under ett år, allt från brödbak, bastu till kaminen skall ha sitt och nästan allt kan tas till vara. Stora klumpar som man kan lägga på när man skall lägga sig till tunna grenar som värmer bakugnen snabbt när man skall grädda flera bak under samma dag.

Bra resesällskap

Image

Så var den då här den sista stora resan för tjurarna Bruna och Jakob. Det är inte helt enkelt att skriva om ämnen som slakt och död, som djurägare lever man nära sina djur, gläds när det kommer nya friska kalvar lider med dem när de blir sjuka och våndas för denna dagen, dagen som har varit på väg enda sen de föddes. Image

Bruna kom till oss som kalv från Fredriksdals Friluftsmuseum och hans mamma Frilla är född här hemma hos oss så han har släktband med många kor på gården. Han gillade att komma upp och hälsa och gärna bli kliad. Är man född på en anläggning som Fredriksdal  blir man från första dagen van vid att ha människor kring sig. Hans vilja att vara nära människor har gjort att han inte har fått följa med ut till våra naturreservat som har många besökare. Tjurar som finns i såna områden får inte söka kontakt med människor utan vara nöjda med att bara va, därför har Bruna fått bo här hemma på gården och haft sina egna kor i stället.Image

Jakob namngiven efter en av våra praktikanter var så efterlängtad när han föddes. Hans mor Lina hade haft en massa otur med sina kalvar och ingen av dem hade klarat sig. Med lite draghjälp av undertecknat och namngivne praktikant kom han till världen stor och kraftig till glädje för oss och modern. Han har nu haft flera damer under sommaren och hans första kalvar borde födas efter nyåret.

Image

Nu gapar båset tomt, sista kvällen fick dem spendera inne i stallet och inte ute i vindskyddet med resten av flocken. Alla våra avelsdjur spenderar en period inne uppbundna för att de skall vänja sig vi människor och att sitta fast, det underlättar enormt i framtiden när man behöver flytta eller om de blir sjuka och behöver behandling. Nöt är nog det värsta när det är dags för slakt, inte så att de lider eller far illa utan för att det känns lite extra när man kör ett djur till slakteriet som man har känt i flera år.

End of the line

Image

En riktigt ting november dag för oss här på gården, naturens nyck orsakade att vi förlorade två djur i dag på mindre än några timmar. Närmast i bild har vi här Bokeslundsgårdens egna kosa Imagine, hon var den sista kalven till vår gamla ledarko Astrid, namnet har hon fått för att vi var helt tagna på sängen av hennes ankomst för vi trodde inte ens Astrid kunde bli dräktig igen. Bilden är från i sommras då hon och stora delar av flocken befann sig i Ire naturreservat, hon ligger här tillsammans med  en av våra ungkor Havanna och idisslar.

Image

Under några dagar nu har vi misstänkt att Imagine själv skulle nedkomma med sin andra kalv och så nu på eftermiddagen så vi dom första säkra tecken trodde vi, I vanliga fall föds kalven med frambenen först tätt följt av huvudet lite som en simhoppare. Direkt visste vi att något var fel för det ända som stack ut var en svans och det stod klart att kalven låg i sk sätesbjudning med rumpan först. Det var inget annat att göra än att ringa efter vår veterinär Åkerlund för att få hjälp med att få ut kalven.Image

Eftersom det inte fanns några verkar var vi tvungna att hjälpa till att dra ut kalven, detta gör man genom att fästa rep i kalvens fram eller bakben. Genom att gå in i kon med armen lyckades veterinären få benen i läge med ett rep runt varje. Efter en kort stund stod det klart att detta inte var en vanlig förlossning, kalven var redan död och hade varit död en tid för det var ingen trevlig doft som spred sig i vindskyddet. Troligen så hade kalven varit klar för att födas men på grund av sätesbjudningen kom den inte in i bäckenet och förlossningen startade aldrig på riktigt och kalven dog. Image

Med lite draghjälp fick vi snart ut kalven som var helt normal i alla avseenden, veterinären går direkt efter in och känner så det inte har blivit några skador på kon av förlossningen, inga skador eller blödningar hittas. Vi detta laget har Imagine lagt sig ner och gör inga försök att ställa sig upp. Hon är kraftigt medtagen och nedkyld efter att ha legat ute under början av förlossningen. Vi tar tempen för att bekräfta den låga tempen och ordnar sen så att hon får tillgång till ett eget utrymme, får mat och vatten samt bäddas in i flera lager halm för att få upp temperaturen igen.Image Att förlora en kalv vid förlossningen har varit ovanligt hos oss tidigare men i år har det redan hänt ett par gånger men då har det varit följden av en virusinfektion som kallas Smallenberg. När ett djur blir infekterat under en viss del av fosterutvecklingen orsakar viruset missbildningar och aborter. Men denna lilla killen var helt perfekt bara med en himla otur men det kändes inte då så mörk för vi hade lyckats rädda Imagine. Tyvärr så tog vi ut glädjen i förskott, nån timme senare försämras hon snabbt och dör hon med. Troligen så hade hon redan innan förlossningen drabbats av en sepsis (blodförgiftning) av att ha en död kalv moderkaka och fostervatten i sig utan möjlighet att få ut det, ansträngningen som kommer av att vi drar ut kalven blir för mycket för henne och hon orkar helt enkelt inte mera

Torsdagsmat på sommaren

ImageÖverflödets tid i trädgården fruktträd så som körsbär bigarråer och persikor har grenar tunga av frukt, det är många som vill ha sina del av härligheten. Mycket av det som vi skördar säljs direkt till våra olika restaurang kunder. Primörfrukter som dessa njutes bäst färska men det är fantastiskt gott att han torkade körsbär som russin och infrusna persikobitar till glass. Men några körsbär får den stora äran att bli dränkta i socker och sprit med en liten vaniljstång för smaken, om nåt halvår är satsen klar och vi får några flaskor med körsbärslikör så när man sitter där med sin persikoglass kan man ha ett glas hemmalikör i handen och minnas dom varma dagarna medan yrsnön drar kring knutarna.

Image

För den som själv vill testa så är det löjligt enkelt att göra en omgång:

1 kg Körsbär från egna träd eller bästa självplock

0,6 kg Ekologiskt socker

1 liter Brännvin eller annan god dryck på 40%

(1 st Ekologisk vaniljstång)

Blanda allt i en tättslutande burk och glöm bort i ett halvår, sila sedan och tappa på flaska håller sig sedan i många år och blir bara bättre av lite lagring.

ImageTorsdagen här sina fasta mattraditioner och ärtsoppa är en av dom, så här mitt i sommaren kan det vara skönt med en lite lättare variant som är helt vegetarisk, lägg ärtorna i blöt minst en dag före du skall tillaga dem. Salta efter behov och låt dom sedan sjuda i ca 2 timmar salta efter smak och tillsätt det som du själv gillar, denna gången blev det färsk lök och morötter,  timjan och peppar för smaken.

ImageI stället för fläsklägg kör vi i dag med nötbringa och ytterlår från våra egna djur, bitarna läggs i en järngryta med lock, till smaksättning tar vi en förpackning ekologiskt tomatkross svarta bönor blandad svamp från skogen, salt och peppar sen är det in i ugnen och vänta 5 timmar. När man sen serverar det hela är köttet så mört att det bara är att plocka bort bitar för kniv är helt överflödigt när man tillagar så här.

Solvarma smultron

ImageRegntunga skyar när man kommer till Stilleryd för att märka lamm. Vanligen så föds våra lamm eller rättare sagt tackornas lamm i början av året. Men på grund av virus sjukdomen Schmallenberg aborterade nästan alla våra tackor sina foster efter att vi hade tagit dem ifrån baggen. När det stod klart vad som hänt var vi redan i slutet av januari vilket resulterade i att baggen återigen fick träffa sina damer.ImageMen inte bara lamm fanns det att märka, vår Skånsk Röda ko, Bokeslundsgårdens Holiday, hade fått en liten kille under natten så även han fick sina gula lappar i öronen. Den översta raden SE 070341 är vår gårds unika besättningsnummer som alla de djur som har det som hemmafastighet får. Även om de föds ute på sommarbetet långt från gården. Det andra numret 0057 är hans egna individnummer som bara han heter och den sista lilla siffran 8 är en kontrollsiffra som har mest betydelse för riktigt stora gårdar där det föds många kalvar. ImageMen det är inte bara djur som det finns att beskåda i naturreservaten, letar man lite finner man snart sommarnattens okrönta drottning Nattviolen. Den doftar stark från skymningen och lockar till sig pollinerande svärmare.ImageAlla sinnen skall mättas. Doft, syn och hörsel har fått sitt, nu väntar smaken av solvarma smultron från betesmarkerna. Känslan av att plocka smultron på strå blir som den bästa tidsmaskinen och genast förflyttas man tillbaka till barndomens somrar hos mina farföräldrar Elsa och Anker i byn Lilla Laxemar, Småland. Solvarma smultron och spenvarm mjölk direkt från grannen var min sommarlovsfrukost.