Det lilla hemmets ko

Image

Det första djuren av ett djurslag som anländer till gården får på ett viss bli den mall som man bedömer alla efterkomman djur mot, där av är det extra viktigt för den som säljer livdjur att bara sälja djur som man själv kan tänka sig att avla på. Djur som har dåligt lynne, är dåliga mödrar eller bockar som är allt för tuffa mot folk och andra djur skall inte säljas utan förpassas till frysen. Att sälja olämpliga avelsdjur missgynnar dig själv, intresset för rasen och kan möjligen helt göra att en ny besättning helt uteblir för att man tröttnar.

Image

När vi först skaffade getter fanns det en massa förutfattade meningar här hemma, gick det att äta getkött? luktar inte getter mycket? att hålla getter inne verkar helt omöjligt? trots detta hade vi bestämt oss för Göingegeter  vår enda getras från södra Sverige, vit grå svart brun get med horn som är något av det allra roligaste djuren som jag har eller har haft. Gånarps Emma är en av det ursprungliga 5 getterna som flyttade hem till oss. Emma har på något sätt frusits fast i tiden och jag kommer alltid att se henne som den där tama unggeten som flyttade hem till oss en höstdag, nu är hon 11 år och kan stoltsera med att vara matriarkat i flocken med otaliga ättlingar hemma hos oss och i andra besättningar.  Egentligen är det väll inte så mycket som har förändrats hon är lite lugnare nu för tiden har lite lägre horn och njuter av sin topp position i flocken.

Image

Svar på våra frågor fick vi ganska snart, ja det går utmärkt att äta get och det är konstigt att inte fler har upptäckt denna dolda skatt av svenska mattradition. Ja getter luktar precis som att en ko luktar ko och en hund luktar hund, men bockar stinker i alla fall under brunsten och då kan man i bland behöva tänka sig för som man inte står i fel vindriktning från bockarna. Att hålla dom på plats är ungefär lika lätt svårt som med alla andra djur. Vet man hur en get funkat så är det lätt att sätta upp ett staket som fungerar men det som är mer sant för getter än våra andra djur är att ett gott bete är bästa stängslet.

Image

Men om nu getter är ett sånt fantastiskt djur varför finns det inte fler getter? varför hittar man inte ett paket bockfile nere på ICA? Ser man på getens utveckling har i landet så har den fram tills väldigt nyligen varit ett otroligt viktigt och högt skattat djur som gav en värdefull inkomst det det bönder som var driftiga (precis som det är i dag). Inget kastades utan allt togs till vara så har det alltid varit slaktade man ett djur gjorde man så mycket man bara kunde av det. Blodet samlades till blodmat, skinnet såldes, hornen användes till redskap eller instrument, fettet användes för ljustillverkning och inte minst allt kött inälvor och ben. Kontanter var det ont om i bondstugarna och att då ha ett djur som geten som både ger mjölk ost medan det lever och en massa produkter som man kan sälja efter slakt måste ha varit idealet. Det bästa och finaste ostarna tillsammans med kött och skinn såldes för att man skulle kunna köpa det förnödenheter som man inte själva kunde producera på gården. Det getter man hade över hela landet var otroligt bra anpassade till den miljön de levde i  och var det mest högpresterande man kunde tänka sig. Den avels som man bedrev färgades av den kunskapsnivå som fanns på landsbyggden där det flesta var analfabeter och Darwins utvecklingsteori inte hade fått så stort genomslag. Man sparade ungdjur efter flockens bästa moderdjur och slaktade det sämsta, organiserad avels förekom säkert vid slott och herresäten men det är en droppe i ett genetiskt hav.Image

Getter hamnade i bakvattnet när det moderna jordbruket växte fram i början av förra seklet, anledningarna till detta är flera men några av det största var det kraftiga satsningarna på mejerinäringen och då på kor och komjölk. Getmjölk var innan dess lika om inte viktigare för ost produktionen då utbytet kg ost av liter mjölk är större hos getter än av komjölk. Getterna har länge haft lite dåligt ryckte ända sen landet blev katolskt tiden där innan med asatro var geten högt ärad och på gudarnas boning Vallhall betade geten Heidrun och ur hennes juver strömmade öl och mjöd, så det var inte så konstigt att man gillade getter. Men det riktigt stora hoten mot geten kom inte från kyrkan eller marknaden utan från skogen. Man ville från statens sida gynna skogsbruket och geten såg man som ett hot mot detta och införde förbud mot att getter betade på ostängslad mark vilket var det vanliga. Ville man undvika problem med kronan fick man så snällt ta och hålla sina getter instängda på sin egen mark. Det fanns goda skäll till detta beslut för getter är väldigt duktiga på att beta blad,bark och skott från träd. Getter är mer en något annat av våra husdjur en buskätare mer än en gräsätare det som man för ca 100 år sen ville gynna är det som i dag är ett hot mot vårat öppna kulturlandskap. Många ställen i världen har för lite skog pga högt betestryck och behovet av bränsle, hos oss har skogen blivit ett hot i stället där fler och fler av våra mest värdefulla naturtyper riskerar att försvinna pga bristen på bra betesdjur. Här på gården använder vi getterna till det som de är bäst på att röja bort sly och ungskog från betesmarker som annars riskerar att helt växa igen.Image

Så hur går man vidare med detta? min lösning är ganska enkel vi behöver flera getter, det djurägare som i dag har lite djur kunde utöka sin besättning och alla de som är nyfikna på getter borde få chansen att träffa och lära sig mera om detta fantastiska djurslag som kan bli en av lösningarna på problemet med att bevara våra naturbetesmarker. Har man sen en massa getter som vårdar natur och som ger en massa mjölk till ost och andra mejeriprodukter kommer vi även att vara möjligt för alla de som är nyfikna att hitta sin bockfile på ICA.

 

För alla fina bilder tackar vi Erik Östling

In the long run

Image Så kom till slut den stora dagen som vi på gården har sett fram mot så länge, är det nått man måste ha som lantbrukare så är det tålamod och se det långa perspektivet. Planterar man skog tar det nästan en mansålder innan den är färdig för avverkning medan om man sår havre på våren kan mån några månader senare skörda. Inte så mycket gemensamt kan tyckas men bägge har växandet och brukande av jord gemensamt. En sån fantastisk resurs jorden själva basen för det mesta som vi äter och som även ger oss så mycket energi och  byggmaterial. Den går till ock med att elda med precis som den är i alla fall om man har torvmarker som vi, jag har sett att i vissa delar av världen äter man inte bara grödorna som växer utan även jorden själv, en viktig källa av mineraler när man har en ensidig kost. Image Det vi har väntat länge på skymtar man lite där bakom våra kor, efter nästan 2 år har till slut det sista detaljerna blivit avklarade och vi kan nu till våra getter och kors stora glädje meddela att Bokeslundsgården har blivit lite större. Ett skogsområde med höga naturvärden har nu inlemmats till våra befintliga stycken. Som nästan all vår skog är den beläggen på mossmark vilket gör den till en ren fröjd när man skall stängsla för det är mjukt och helt stenfritt så redan till nästa sommar kommer det första djuren att få beta på området för att påbörja den långa processen med restaurering.

Image

Skiftet haren ganska skiftande karaktär över sig och går från öppen betesmark i norr över slyskog till fin björkbacka med Enar i söder. formen är som hämtad från en gammal karta med solskifte som var vanligt förekommande innan innan våra stora jordskiftesreformer. Kor och getter kommer att frodas i detta nya område efter att stängslet har kommit upp, med sina mycket olika betestekniker kompletterar det varandra väl getterna är tuffa med buskar och träd medan korna är gräsets stora fiende. Korna är även duktiga på att knäcka småträd och sly som getterna inte klarar av själva. Image

Våra getter har jag prisat i flera inlägg och nu när vår getflock ständigt växer passar det utmärkt med mera betesmarker till dem. Vårt första och största område har inte så mycket kvar av sly att fälla till getterna och har nu under stormarna fått en hel del vindfälle och det passar nästa korna bättre när det gäller att underhålla ett område som vi gör allt för att gynna en kraftig och smakrik gräs och örtflora.

Image

En annan trevlig effekt av allt detta arbeta är obegränsat med ved av bästa sort, är men en gård med tre hus och 10 olika eldstäder går det åt en hel del under ett år, allt från brödbak, bastu till kaminen skall ha sitt och nästan allt kan tas till vara. Stora klumpar som man kan lägga på när man skall lägga sig till tunna grenar som värmer bakugnen snabbt när man skall grädda flera bak under samma dag.

Skjut inte upp till morgondagen, det du kan göra idag

ImageNått ligger i luften hos getterna och inte bara bockdoften nu under brunstsäsongen. Besökte idag getterna med styrelsekollegan Ingemar som kom på snabbvisit från Värmland för att hämta hem lite nya avelsdjur. Getterna kommer fram som vanligt nyfiket springande så fort dem hör oss. Med lite grenar i handen klättrar dem snart på en för att komma till det bästa bladen. Vanan trogen börjar man räkna antalet djur och märker efter att par försök att det är en som fattas, ganska snart är det tydligt att det är en av våra äldre getter Lilja som fattas. Hon har haft en del problem med sitt juver sen i våras och den senaste veckan har det börjat svullna igen. Direkt början man tänka det värsta att hon ligger sjuk eller död i hagen men denna gången var det något helt annat som hänt.

ImageEfter lite letande hittade jag något helt oväntat, Lilja står där plötsligt mitt inne i skogen med en pinfärsk killing. Det är väll inget ovanlig att getter får killingar men för Lilja är detta andra förlossningen inom ett år, en omgång med tvillingar i vintras och nu en ensam liten kille. För att ta sig dräktig så snabbt efter den förra nedkomsten måste hon ha varit i mycket bra kondition. Ett bra betyg på ensilaget vi hade i vintras för det är det enda de får, varken pellets eller spannmål som annars är vanligt.ImageMen hennes problem med juvret hade förvärats nu när hon började fylla på till den nya killingen. Spenarna var stenhårda och alldeles fulla med råmjölk. Det är nästan omöjligt för en killing att suga på en sån spene när det normala är en spene som är stor som toppen på ett lillfinger. Lilja och killing fick flytta från flocken in i stallet för att vi lättare skulle kunna hjälpa henne.ImageSvärmors flinka fingrar mjölkar ut ca 2 liter ur ena spenen, en del fick killingen i sig med hjälp av en nappflaska resten hamnar i frysen. Alltid bra att ha några omgångar med frusen råmjölk då råmjölken är det viktigaste målet killingens liv. Den feta och näringsrika mjölk är laddad med alla de antikroppar och nyttigheter som små killingar behöver.ImageSå här ser det ute efter mjölkningen inte direkt nåt idealjuver men betydligt bättre både för geten och killingen. Om juvret hänger ner och är så stort som det var på bilden innan är det mycket lätt att det blir skadad och man får nya problem med infektioner. Med lite mer mjölkning kan vi ha tur och juvret återfår en mer normal form och killingen kan börja dia själv i stället för att få flaskan

Restaurera betesmark med mina bästa medarbetare

ImageFyra trådar av metall gör all skillnad om det skall vara en grön djungel av sly och vass eller en betesmark som är på väg att återfå sitt forna utseende. På mindre än ett år har våra Göingegetter och Allmogekor kommit lång med att öppna upp undervegetationen så solen kan nå marken så gräs och örter kan frodas, men än återstår mycket arbete med att bli av med alla dom rotskotten som Salix Asp och Björk skjuter. Det går att röja men effektivast är  ändå en blandning av betande djur som med sina olika betessätt som håller det i schack utan att man själv behöver lägga tid eller bruka röjsåg med bensin.ImageSeptember 2012 när getterna för första gången fick komma in i den nystängslade skogen var det ett överflöd av mat för dem, getter äter helst löv, skott och bark och de behövde inte anstränga sig för att hitta något av det. Lite förenklat kan man se getterna som skaparna av betesmark genom att dom röjer undan mindre träd och buskar medan kor är mera av förvaltare som med sitt betande underhåller markfloran. Får är ett mellanting betar gärna löv och sly men inte lika kraftfullt som getterna och dem klarar inte av förvuxet bete där är korna oslagbara att återigen få en rik och produktiv grässvål.ImageBilden här är från 2005 då vi utökade gården med vår mossskog, även om inte skillnaden är så uppenbar redan nu så är det värdefullt att ha bilder som denna för att se vad det är som har hänt. Människan har en förmåga att blicka framåt hela tiden och glömma det som man har uträttat. Det mest påtagliga kommer att bli när dom stora träden tas ner om några år medan arbetet som djuren gör nu är en nödvändig förberedelse, skynda långsamt för att få ett bra resultat.

Goat Moth varken mer eller mindre

ImageArbetet med att ordna med ved för kommande vintrar är inget för den klene, men det är ett jobb som ger mersmak. Det börjar man med att man vill restaurera betesmarker dels för sina djur men också för mångfalden av djur och växter som gynnas så står man snart inför faktumet att man måste låta motorsågen arbeta. Träd och överskottet från dem är ett stort hot mot vårt kulturlandskap av ängar och beteshagar. Så för oss är det dubbel nytta restaurerade beteshagar och massor av ved till vintern, det blir ofta en rik blandning av olika arter. De mest dominerande i år är Ask Asp Al och Björk. vilket är bra till lite halvbra ved om man räknar på energimängd men allt är odlat här på gården. När man står där som bäst och matar in ved för kommande vintrar är det ofta inte så spännande det som ger något är att se hur vedhögen växer närmare taket men så i går dök något roligt upp. Denna ganska stora mörka larv var fast besluten om att inte följa med in utan kröp i motsatt riktning. ImageFrån en ganska väl perforerad bit Asp hade varit hans hem fram tills i dag, jag har sett dessa nästan helt ihåliga asparna tidigare men aldrig vad som har skapat gångarna. Vi har nästan inga fina Aspar nere i mossen dåalla som vi sågar ner är mer eller mindre fulla av gångar och våra hackspettar har haft en förkärlek att hacka i dessa träd. Nu vet jag varför! vem kan inte motstå en sur och ganska bestämd larv på ca 5 cm?ImageDenna gynnaren hade en egenhet till, den luktade get, tänkte inte så mycket på det först. Asparna är tagna från skogen där våra getter betar och det är möjligt att en bock eller fem lämnade ett visitkort på denna stocken och det är det som sitter kvar än och ger doft åt larven. Men det hade jag fel i detta är gångarna som den Vanliga trädfjärilens larv gör. Den mer beskrivande namnet Vedborre borde användas i stället för att ge en rättvis bild om vad det handlar för ett djur för denna gynnaren lever i ca 4 år som larv innan den är redo för att förvandlas till vuxen och då äter den inget utan får nöja sig med energireserverna som den har samlat som larv. Så har vi detta med getlukten som snart fick sin förklaring av det engelska namnet Goat Moth vilket känns helt logiskt vilken fjärill skall man ha i sin gethage om inte en Goat Moth?

Den första dagen på vuxenlivet för årets bockkillingar,

ImageDen första dagen på vuxenlivet för årets bockkillingar, det har blivit gamla nog nu för att lämna mamma och systrar för att flytta med pappa Dunderhård till ny saftig vallåterväxt vid våra dammar. Anledningen till att vi särar på han och hondjur är att vi vill att getterna skall sluta med sin mjölkproduktion och komma i form till beteckningssäsongen som börjar i augusti/september, vi väll även ha koll på vem som är far till vilka killingar och då får alla handjur flytta så långt bort från getterna som det bara går. En get är dräktig i ca 5 månader  och från slutet på denna månaden brukar dom börja brunsta.ImageKänns extra roligt att få träffa denna kilen, i vintras hade han hans mamma lite svårt att föda fram honom och vi fick hjälpa till att få ut klumpen. Nu är han så pass välväxt att han klarar sig själv utan mamma.ImageMan kan lugnt säga att nästan 30 getter har ganska stor inverkan på sin närmiljö. I skogen har vi 1-2 gånger i veckan gått ner och fällt mindre träd och sly så att getterna har kommit åt blad skott och bark på dom yngre grenarna. Förhoppningen är att inom några år ha en återställd betesmark med enstaka träd i stället för sumpskog med  Björk och Al.ImageMen det är inte bara framsteg med getterna, en av dom yngre getterna har fått en skada på juvret som har lett till en inflammation, inget annat att göra än att ringa vår veterinär Julius som kom och skrev ut en kur Ehacilin, så nu är det bara att behandla och se hur juvret reagerar på behandlingen geten själv och hennes killing verkar helt opåverkade av inflammationen och har bra aptit och humör.

Solvarma smultron

ImageRegntunga skyar när man kommer till Stilleryd för att märka lamm. Vanligen så föds våra lamm eller rättare sagt tackornas lamm i början av året. Men på grund av virus sjukdomen Schmallenberg aborterade nästan alla våra tackor sina foster efter att vi hade tagit dem ifrån baggen. När det stod klart vad som hänt var vi redan i slutet av januari vilket resulterade i att baggen återigen fick träffa sina damer.ImageMen inte bara lamm fanns det att märka, vår Skånsk Röda ko, Bokeslundsgårdens Holiday, hade fått en liten kille under natten så även han fick sina gula lappar i öronen. Den översta raden SE 070341 är vår gårds unika besättningsnummer som alla de djur som har det som hemmafastighet får. Även om de föds ute på sommarbetet långt från gården. Det andra numret 0057 är hans egna individnummer som bara han heter och den sista lilla siffran 8 är en kontrollsiffra som har mest betydelse för riktigt stora gårdar där det föds många kalvar. ImageMen det är inte bara djur som det finns att beskåda i naturreservaten, letar man lite finner man snart sommarnattens okrönta drottning Nattviolen. Den doftar stark från skymningen och lockar till sig pollinerande svärmare.ImageAlla sinnen skall mättas. Doft, syn och hörsel har fått sitt, nu väntar smaken av solvarma smultron från betesmarkerna. Känslan av att plocka smultron på strå blir som den bästa tidsmaskinen och genast förflyttas man tillbaka till barndomens somrar hos mina farföräldrar Elsa och Anker i byn Lilla Laxemar, Småland. Solvarma smultron och spenvarm mjölk direkt från grannen var min sommarlovsfrukost.