In the long run

Image Så kom till slut den stora dagen som vi på gården har sett fram mot så länge, är det nått man måste ha som lantbrukare så är det tålamod och se det långa perspektivet. Planterar man skog tar det nästan en mansålder innan den är färdig för avverkning medan om man sår havre på våren kan mån några månader senare skörda. Inte så mycket gemensamt kan tyckas men bägge har växandet och brukande av jord gemensamt. En sån fantastisk resurs jorden själva basen för det mesta som vi äter och som även ger oss så mycket energi och  byggmaterial. Den går till ock med att elda med precis som den är i alla fall om man har torvmarker som vi, jag har sett att i vissa delar av världen äter man inte bara grödorna som växer utan även jorden själv, en viktig källa av mineraler när man har en ensidig kost. Image Det vi har väntat länge på skymtar man lite där bakom våra kor, efter nästan 2 år har till slut det sista detaljerna blivit avklarade och vi kan nu till våra getter och kors stora glädje meddela att Bokeslundsgården har blivit lite större. Ett skogsområde med höga naturvärden har nu inlemmats till våra befintliga stycken. Som nästan all vår skog är den beläggen på mossmark vilket gör den till en ren fröjd när man skall stängsla för det är mjukt och helt stenfritt så redan till nästa sommar kommer det första djuren att få beta på området för att påbörja den långa processen med restaurering.

Image

Skiftet haren ganska skiftande karaktär över sig och går från öppen betesmark i norr över slyskog till fin björkbacka med Enar i söder. formen är som hämtad från en gammal karta med solskifte som var vanligt förekommande innan innan våra stora jordskiftesreformer. Kor och getter kommer att frodas i detta nya område efter att stängslet har kommit upp, med sina mycket olika betestekniker kompletterar det varandra väl getterna är tuffa med buskar och träd medan korna är gräsets stora fiende. Korna är även duktiga på att knäcka småträd och sly som getterna inte klarar av själva. Image

Våra getter har jag prisat i flera inlägg och nu när vår getflock ständigt växer passar det utmärkt med mera betesmarker till dem. Vårt första och största område har inte så mycket kvar av sly att fälla till getterna och har nu under stormarna fått en hel del vindfälle och det passar nästa korna bättre när det gäller att underhålla ett område som vi gör allt för att gynna en kraftig och smakrik gräs och örtflora.

Image

En annan trevlig effekt av allt detta arbeta är obegränsat med ved av bästa sort, är men en gård med tre hus och 10 olika eldstäder går det åt en hel del under ett år, allt från brödbak, bastu till kaminen skall ha sitt och nästan allt kan tas till vara. Stora klumpar som man kan lägga på när man skall lägga sig till tunna grenar som värmer bakugnen snabbt när man skall grädda flera bak under samma dag.

Våren är här

Image

Gårdens killingar blir modigare för varje dag som går. Stallet som från början vara ganska utmanande för dom har dom nu helt ratat det som gäller är ute. Fortfarande har vi snö på marken men det är varmt i luften och praktikanternas arbete i trädgården vill dom inte missa.

Image

Det är inte bara killingarna som vill utforska sin miljö, en ny kulle med Smålandshöns såg dagens ljus i veckan. De kycklingarna som har mörka tecken vid ögat och på ryggen är hönor och dom som är mer ljusgrå är tuppar. Tittar man noga på deras näbbar kan man se den lilla äggtanden som dom använder för att göra hål på ägget så dom kommer ut.

Image

Vår Linderödssugga Helena nedkom i dag med en kull på minst 7 kultingar. Vissa brås på mamma och är röd svarta medan de flesta liknar sin far Hamlet och är mer ljusa med svarta fläckar. De första dagarna lämnar suggan inte huset utan ligger och värmer kultingarna samtidigt som hon ger dem mjölk. Våra grisar har väldigt mycket kvar av sina vilda förfäder och det är inte tillrådligt att gå in i hyddan eller försöka röra kultingarna om man vill behålla alla sina fingrar.

Image

Motorsågar och kycklingar

Image

Trots att vintern hävdar sitt grepp om Skåne är det vårkänslor i stallet, Getter får kor och grisar väntar på tillökning för att inte tala om kycklingar, 25 stycken fick vi i första omgången och dom har nu fått flytta från äggkläckaren till värmelampan, dom är väldigt försekomma och hittar själva till mat och vatten. Alla kycklingarna i denna omgången är från olika Kulturraser så som Vit Leghorn och Smålandshöns, två av dessa Fifty five flowery och Smålandshönan är könsvisande. Det betyder att man på kycklingens färg kan se om det är en tupp eller en höna, man kan även se om fel tupp har kommit in till hönorna. Kycklingen till Höger är en Smålandshöna och den till vänster en Fifty five flowery silver. Hönorna av bägge dessa raser har kvar utseendet med randiga ryggar från sina vilda förfäder, tupparna till bägge dessa är ljusgula till grå/gröna och har endast mycket svaga markeringar på ryggen.

Image

Här har vi en Queen Silvia QS kyckling ytterligare en kulturras, i stället för ränder på ryggen har denna rasen sk måsteckning med fläckvis mörka och ljus områden. QS skapades under 1970-talet och blev klar 1976 och fick då namnet efter vår nya drottning. Rasen lägger bruna ägg ofta med mörkare partier på.

Image

Vi har även fällt dom sista träden vi dammarna så att vi har en nya hage till våra getabockar när sommaren kommer, det som skulle vara ett litet och enkelt projekt har försenats av dåligt väder och andra saker som har kommit i mellan. Men nu är dom sista träden fällda stockarna samlade och allt riset lagt i höger för att torka fram till Valborg, när bara tjälen går ur marken skall vi börja sätta upp stängselstolparna och få eltråden på plats.

Image

Vår gamla bockar Billy och Sauron var två väldigt metrosexuella herrar, när getterna inte brunstade och behövde deras tjänster trivdes dom bäst med varandra, förhoppningen är att våra två nuvarande killar skall trivas lika bra i hopp Charlie och Dunderhård har inte känt varandra så länga men när man inte har något alternativ så kommer dom nog att trivas lika bra med varandra.

Image

Har även passat på att utforska vårt nya skogsstycka i Lybymosse, flera tecken från äldre tiders torvskördande hittar man där, i vissa delar är det mer vatten än mark så här på vintern då alla dom gamla torvgravarna fylls på från alla bäckarna som går genom området, här och där hittar man högar av gamla stubbar som man har grävt fram när man har tagit upp torven för att torka. Man hittar även lite mer otrevliga lämningar i form av flaskor och metallskrott  dom tidigare ägarna har satt en väldigt stor tilltro till naturens förmåga att bryta ner saker. Vi drar vårt strå till stacken för att städa upp dessa miljösynder vilket inte alltid är negativt en mycket intakt och fin bakugnslucka kom fram sist vi var nere, med lite blästring kan den få ett nytt liv i vårt nya rökhus.

Stenungsbakat

Image

Årets första storbak är äntligen på gång! I det som tidigare var kök och nu är hall i vår mangårdsbyggnad har vi en bakugn, något som var lika mycket av ett måste på 1800-talet som en micron är i dag. Bakugnen är en sådär fantastisk uppfinning som man aldrig kan slita ut, den byggs av gråsten i grunden, tegel till botten och valvet sen är allt förenat med hjälp av lerbruk. Lerbruket är mycket mjukt och lätt att arbeta med och ger en slät och fin häll som limporna gräddas på. Blir det en spricka eller en bit lossnar är det bara att fylla på med nytt. Vanligen var det husfruns jobb att underhålla insidan av ugnen då hon var liten nog att komma in genom luckan. Vår bakugn renoverades för några år sedan och en ny lucka kom på plats. Eller egentligen är det inte en ny lucka utan det är ett återbruk från mina farföräldrars går Ernhult i Småland. Detta är med andra ord inte den första bakugnen som den sitter i och med tanka på kvalitén troligen inte den sista.

ImageAlt börjar med att man tänder i ugnen, under tiden som elden kommer i gång drar man igång själva brödbaket och under tiden som degen jäser,  knådas till limpor och sen jäser igen hinner elden komma igång ordentligt och värma upp hela ugnen. Man har fri tillgång till luft så elden brinner fort och klart och på så sätt undviker man att sot sätter sig i ugnen. Sotet och framförallt blanksotet kan orsaka stora frätskador på bruk och tegelstenar, så det är viktigt att det blir optimal förbränning så fort som möjligt.

Image

När det bara är glöder kvar sprider man ut dem jämt i hela bakugnen så man får en jämn värme över hela och alla bröden blir lagom bakade. Glöden får sen ligga kvar till den har falnat och då rakar man ut så mycket som man kan, för att få det sista fina askmjölet har man en granruska på en pinne som man doppar i vatten, mjölet fäster på granriset och blir sen kvar i vattnet när man doppar den igen. Man behöver lära känna sin bakugn, hur snabb är den? Hur är draget? Hur mycket ved behöver jag lägga in för att den skall bli lagom varm?

Allt detta kommer efterhand som man bakar men en bra tumregel för att kontrollera värmen är att efter att den sista tvättningen med granruskan lägga in en sida vanligt tidningspapper stänga luckan i 20 sekunder när man sen öppnar skal pappret ha en fin pepparkaksfärg, om det har börjat brinna får man tvätta mera med riset för att kyla. Om det i stället är dålig färg på pappret får man låta limporna vara inne lite längre.

Image

Att baka bröd är som resten av livet det görs bäst tillsammans med andra.

Idag har vi hjälp av våra grannar Linda och Anne med lite nya recept och gott sällskap. Denna gången gjorde vi flera olika sorters bröd, grova rågbröd, vetebröd med ost, fillimpor med nötter och sist en omgång med tunnbröd.

Image

De olika limporna får jäsa lite innan de alla får gå in i ugnen i ca 45 minuter, vi använder oss ibland av formar speciellt om man har saker som ost i brödet och inte vill ha det på de andra brödsorterna. Det man förlorar på att använda formar är den goda bottenskorpan som blir om brödet får gräddas direkt på hällen.

Image

Det färdiga resultatet! Bara att njuta  med lite hemmasmör och en god bit ost